Låt studenter få skriva av sina studieskulder istället!

De rödgröna vill sänka hyrorna på studentrum genom att ändra fastighetsskatten på studentlägenheter enligt ett förslag från Boverket (Aftonbladet )
Förslaget låtet rimligt men det är inte de kostnader man har under studietiden som är de värsta, det är de stora studielånen som hänger med under många och långa år och för de med dåligt betalda arbeten blir detta en tung post i deras ekonomi.

Därför är det en bättre idé att låta studenter få skriva av sina studiemedelsskulder i deklarationen precis som vilket företag som helst får skriva av för sina investeringar. Kunskap är ju också en investering för personen i fråga som krävs för att kunna sköta sin profession, på samma sätt som verktyg krävs för snickaren att utföra sitt arbete, eller en svarv krävs för ett företag att tillverka sina produkter

Varför ska det vara skillnad på investeringar i fysiska prylar och investering i kunskap? En läkare utan kunskap är ju precis lika illa som en snickare utan hammare.

Men det är klart, vänstersidan har alltid varit fientligt inställda till kunskap och högre utbildning och istället föredragit en kunskapsfri skola där alla i yrkeslivet istället ska vara ”arbetare”.

.

De rödgröna med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i spetsen är miljöbovar.

Den rödgröna oppositionen går framåt visar nya opinionsmätningar, AF, DI, DN, GP), men varför de envisas med att kalla sig gröna är en stor fråga.


Varför, ja i veckan diskuterades i P1 de hårdare kraven på fartygsbränsle som ska gälla från och med 2015. De nya kraven innebär att svavelhalten i bränslet får vara maximalt 0,1 procent, mot dagens 1.5 procent.


Det nya och miljövänligare bränslet är dock betydligt dyrare än dagens ”ful”-bränsle, vilket i och för sig inte är så konstigt, eftersom fartygsbränsle görs på den billigare ”sörjan” som blir kvar av råoljan när de raffinerade produkterna tagits bort.


Att transportindustrin och de industrier som är beroende av långväga transporter oroar sig för denna fördyring är ju också rätt naturlig. Det stora problemet enligt dem är att de hårda kraven endast gäller i Östersjön, Engelska kanalen och Nordsjön vilket är de hav som svensk sjöfart rör sig i . I resten av världen kommer inte samma restriktioner att införas utan där kommer det att vara tillåtet att använda bränsle med upp till 4.5 procents svavelhalt.


Detta är de facto mindre fördelaktigt för de som måste använda sig av svenska hamnar och man hotar med att istället använda sig av andra transporter, framför allt då de mer miljöfarliga lastbilstransporterna SR. Men är det den bästa lösningen på problemet? Att svavelhalterna måste ner i Östersjön, med flera hav, anser jag inte går att tulla på. Men att så lättvinligt som att bara säga att man helt sonika ska börja köra lastbil istället är inte ett alternativ. Och då har man heller inte försökt anstränga sig.


Här visar de rödgröna också sitt rätta ansikte när i miljöfrågan när den socialdemokratiske ledamoten i riksdagens trafikutskott Sven Bergström hävdar att dessa regler inte är bra och att man i Sverige inte ska ha hårdare regler än andra delar av världen. Istället vill han ha kvar de högre gränsen på 4,5 % och alltså fortsätta skita ner i Östersjön och Nordjön. Därmed erkänner han också att Socialdemokraterna,och indirekt också De rödgröna inte vill ha en bättre miljö i Östersjön utan vill fortsätta köra på miljöfarligt fartygsbränsle. Det visar ju också på att deras vapendragare Miljöpartiet inte heller har något med bättre miljö att göra.

För vad är egentligen bäst? Att fortsätta som förut eller försöka göra någonting åt saken??? Jag anser att det finns mycket man kan göra åt detta om man bara vill:

• Om man nu vill använda andra transportmedel, så använd järnväg. Absolut inte lastbil
• Med bättre och bränslesnålare motorer på båtarna kan bränslekostnaden gå ner till samma nivåer som innan.
• Ytterligare fartygsteknik, som bättre skrov, andra propellrar, osv, kan göra att bränslenivån sjunker ytterligare

Om man från transportsektorn bara vill få ner bränslekostnaderna så går det och ännu enklare kommer det att gå med stöd från stat och regering. Men om De rödgröna vinner valet kommer det inte att från regeringshåll bli lättare att åstadkomma det med tanke på vad man från Sosse-håll säger. Och då kommer inte Östersjön att få någon bättre miljö.

Varför kränker den rödgröna Vänstern individens rätt till att få bestämma över sitt eget liv?

Vill börja med att tacka Kaj för dina kommentarer, (och blir mycket gladare av din senaste kommentar där du hade både en mer positiv och balanserad ton och mer konstruktiv kritik än tidigare. Mera sånt...)

Visst ska staten till viss del kunna skapa arbetstillfällen med statligt stöd där det finns ett underskott på marknaden men det finns absolut en gräns. Det största problemet är att staten och dess politiker inte är några experter på att driva rörelser, företag, e.d. som anställer folk och inte heller ska tro att de är det. Där finns det nog en skillnad över blocken. Att staten skulle gå in som aktiv ägare i t.ex. Saab hade varit en katastrof. Inget kunnande i den stentuffa bilbranschen och troligen hade man i ren panik pumpat in ännu mer av skattebetalarnas pengar i företaget när det väl började barka åt fanders och den notan vill nog varken du eller jag betala.

Nej, låt istället de som har kunskap och engagemang starta och driva företag, vare sig det är ett stort bilföretag, investmentbolag, pizzabagare eller den lilla snickerifirman och låt istället politikerna ägna sig åt politik.

Sen är du alltför optimistisk och blåögd i din förhoppning om att pengarna för Rut och Rot skulle ha givit mer arbetstillfällen i en annan bransch eller verksamhet. Företagande är faktiskt stentufft och att bara pytsa in pengar i en verksamhet (där borde du haft några reella exempel) och tro att det ska gå bra och att man ska börja tokanställa är att vara en drömmare. Utan en bra affärsidé, en bra ledning och engagerade och framför allt kompetenta medarbetare är det dömt att misslyckas. Faktum är att en massa pengar i en verksamhet är en nackdel, då kommer lättjan smygande, och man börjar slösa med pengarna istället. Där tror jag du behöver lära dig lite mer om hur företag och affärsliv funkar.


Här är det också intressant att nämna skillnaden mellan Saab och Rut. Vänsteroppositionen ville ju väldigt gärna att staten skulle gå in och köpa Saab när krisen var som störst för dem med skälet att rädda 3 500 arbeten. Hur kom det sig att det funkade att försöka rädda dessa jobb då men att man nu är villig att tvinga ut upp emot 6 000 städare, etc. i arbetslöshet när man avskaffar Rut. Det är faktiskt nästan två Saab? Är det konsekvent? Vad vill egentligen vänstern med detta?

Det är i alla fall inte ekonomiskt försvarbart. Med ett enkelt räkneexperiment kan detta visas.

• Om man drar av 50 % av kostnaden för Rut-arbete innebär det att staten står för 20 % av kostnaden men att privatpersonen står för resterande 80 %. Om detta tidigare skulle varit svartjobb som nu blivit vitt kan då staten få in säg 50 % i nya skatteintäkter. Detta innebär att staten på så sätt fått in ett nettoöverskott på plus 5 %.
• Om man nu som den rödgröna vänstern i stället vill använda sig av dessa Rut-pengar till andra områden som överlappar Rut-arbetet, hemtjänst för äldre och rörelsehindrade, eller barnomsorg kommer staten att stå för 100% av den kostnaden (privatpersonen ingenting alls) samtidigt som svartjobben förblir svartjobb och förlorar då ytterligare 25 % uteblivna skatter. Det innebär att staten totalt får ett underskott på minus 125 %

Vilket är då bäst? Att med Rutavdraget betala 100 % för att få nedanstående omsorg PLUS att man skapar nya arbeten inom hushållsnära tjänster PLUS 5 procent extra! Att utan Rut betala 125 % för samma omsorg MINUS en massa arbetstillfällen och hamna på MINUS 25 %?

Min matematik säger mig att vi alla i Sverige tjänar på Rut men den rödgröna vänstern kanske använder sig av en annan matematik...

Sen undrar också jag varför man alltid ska påstå att endast de rika gynnas av Rut-avdraget? Även ”de mindre välbeställda” har ju faktiskt också möjlighet att använda avdraget. Varför kan inte en deltidsarbetande ensamstående förälder dra av för extra städhjälp, varför kan inte pensionären göra detsamma. I den omfattning deras respektive ekonomi medger och utöver övriga ordinarie bidrag och subventioner?

Jag tror mer att det handlar om ideologi och vem som ska få bestämma över varje enskild människas liv. Och därför skulle jag också gärna vilja ha svar på en fråga från vänstern:

Varför måste staten (och kommunen) ha rätten att bestämma för vad jag som enskild individ behöver hjälp med, och inte jag själv. Varför vet alltid staten bäst vad gäller mina behov? Och vilka är staten? Jo en samling politiker som alltså ska in och styra och ställa i mitt liv? Hur är det möjligt att dessa vet mer om mig och hur jag vill leva mitt liv än jag själv.
Varför ska de få bestämma att jag ska ligga på en steril vårdavdelning när jag vet att jag mår bättre av att ha vård i hemmet?
Varför ska de få bestämma att jag ska tvingas placera mina barn på ett daghem om dagarna fast jag hellre vill ta hand om dem själva och få se dem växa upp?
Varför ska de få bestämma att jag ska tvingas till förtidspension med ett bidragssystem som inte gynnar att jag arbetar när jag inget annat vill än få arbeta på mina villkor?

Det som jag försökt beskriva är egentligen frågan om staten ska fördela pengarna, och för den enskilde individen bestämma vad som ska göras och inte göras, i dennes liv eller om individen själv ska få bestämma vad som är bäst i just sin situation?

Varför ser ni på vänsterkanten aldrig till den enskilda lilla människan, individen, utan buntar ihop alla till ett kollektiv och gör någon genomsnittlig behovsbedömning, som i och för sig inte direkt är genomdålig för någon men absolut inte riktigt bra för någon? Man behöver faktiskt inte tillföra extra medel för att individanpassa offentlig sektor, det gäller bara att sluta tänka kollektivt och istället behandla varje individ utifrån just hans eller hennes perspektiv och låta individen få välja vad som är bäst för honom/henne. Varför envisas ni med att anse att staten och politikerna alltid vet bättre så mycket bättre än den lilla människan?

Det känns som att ni vänstermän alltid vill ha sista ordet med i leken i varje människas liv om exakt vad hans eller hennes pengar ska gå till och inte alls låta den lilla människan få bestämma över mitt liv.

Då kanske ni också vet bäst om vad jag borde äta till middag i kväll?

Vänstermän som hatar kvinnor, barn och äldre … och Rut.

Ständigt denna RUT, hon verkar finnas mer eller mindre överallt. Nu senast verkar det som fan själv har ändrat sig till slut, när Lars Ohly öppnar för en variant av hushållsnära tjänster (SR).
Frågan är vad det blir av det, en blandning av RUT-avdrag och dagens hemtjänst? Och är det rättvist, när det bara de över 75 som skulle kunna få utnyttja detta, men alla andra som har det svårt i samhället då? Alla ensamstående kvinnor med barn, alla rörelsehindrade, varför hatar man dem så mycket från vänsterkanten att man inte vill hjälpa också dessa till en skälig vardag? Det är knappast jämlikt att bara premiera vissa, men utestänga andra. Och varför då inte låta bli RUT-avdraget när det är så framgångsrikt, OCH jämlikt!

Syftet med RUT är nämligen tre:

För det första har det en arbetsmarknadspolitiks effekt:

• Det skapar nya jobb, (och 5600 skulle förlora jobbet om avdraget avskaffades, fler än SAAB i Trollhättan, 3500, (Corren))
• Arbeten som tidigare varit svartjobb, blir vita vilket medför att skatteintäkterna ökar och det vinner vi alla på.
• En konsekvens av detta avdrag är också att de som fått arbete är just de som haft det svårast att komma in på arbetsmarknaden. Helt plötsligt ska de alltså åter ut i kylan om avdraget tas bort.

Det andra syftet är att underlätta många människors liv:

• Idag då det tyvärr fortfarande är kvinnor som står för största delen av arbetet i hemmet kan få möjlighet att istället tillbringa mer tid med sin familj, eller faktiskt inte behöva stressa hem varje dag från jobbet och har dubbelt dåligt samvete, jobbet och hemmet.
• Rörelsehindrade har möjlighet att få ett drägligare liv om de kan få hjälp med diverse saker i hemmet.
• Äldre kan få bo kvar längre där hemma, istället för at behöva flytta till ett servicehem eller liknande.
• Och så barnen, som helt plötsligt kan få göra något tillsammans med sina föräldrar när de inte behöver lägga stor del av sin fritid på att städa, tvätta, etc.
• Visst är det även så att alla de som ekonomiskt inte behöver detta avdrag ändå kan få utnyttja detta. Den förmånen vägs ju upp av att någon faktiskt får utföra ett betalt arbete.

Det tredje syftet är faktiskt rätten att få styra över sitt eget liv, att få rätt till frihet, valfrihet och flexibilitet. Vänsterns motdrag är att man istället ska lägga dessa pengar på den ordinarie äldreomsorgen, hemtjänsten, barnomsorgen, etc.

Det medför ju att för att bli berättigad till denna service, eller subvention måste du rätta in dig i ett system någon annan bestämt, dvs. staten, och in på institution och det oberoende på dina egna behov eller önskemål. Är du som äldre i behov av hjälp måste du in på servicehem. Hemtjänsten är också idag tämligen restriktiv med vad de får göra och inte gör, då spelar det ingen roll vad den gamle vill.

Det samma gäller för barnomsorgen, LO-basen Wanja Lundby Wedin vill t.ex. att man ska föra över pengarna från RUT till barnomsorgen. Och det betyder ju att för att få nytta av dessa subventioner måste du alltså ha barnen LÄNGRE på dagis, inte kortare som är syftet med RUT. Och är det så man vill ha det från vänstern, dvs. mindre tid för barnen?

Faktum är dock att både höger och vänster vill hjälpa de som har det jobbigt. Skillnaden ligger i hur man gör det och där står borgarnas RUT avdrag för individens rätt till sitt eget liv, medan vänstern vill att pengarna ska gå till statliga institutioner där staten också styr och bestämmer hur medborgarna ska göra, du måste bo på servicehem som gammal för att få hjälp, du måste ha dina barn på dagis och städa själv och du måste vara på dagcenter om du är handikappad annars får du ingen hjälp alls.
Och du kan heller inte som enskild person välja vad du behöver hjälp med, det som är mest akut. Hemtjänsten lagar bara mat och stryker tvätt, fast just nu kanske du är mest i behov av att städa badrummet eller klippa det vildvuxna gräset.

Så valet är egentligen rätt enkelt. Tycker man att staten alltid vet bäst om hur jag ska leva mitt liv, avskaffar man RUT, men vill man ha rätten att bestämma över sitt eget liv och få mer tid för varandra låter man RUT få leva vidare.

Sossarna gillar RUT när den personliga övertygelsen och inte politiskt valfläsk får råda

Återigen ser vi beviset på att vänstern har svårt att få sin vänsterideologi och hur man själv lever i samhället att gå hand i hand.

Bara dagen efter (Svd) att man från den rödgröna sidan med socialdemokraterna i spetsen gått ut och proklamerat att RUT-avdraget, avdraget för hushållsnära tjänster, ska avskaffas vid en valseger, visar det sig att flera av socialdemokraternas toppar utnyttjat detta själva.

Och det är väl inte omöjligt att det bara är toppen på isberget vi ser? Det vill säga att den vanlige socialdemokraten, dvs. medelsvensson, också använder sig av avdraget, och vill fortsätta att ha det.

Att det, som främst Vänsterpartiet försöker hävda, bara är ”de rika” och ”överklassen” som utnyttjar detta är väl härmed bevisat.

Visst tjänar sosse-toppen bättre än genomsnittet och också tillhör de mer välbärgade, men när ens egen moral och personliga övertygelse får råda så är socialdemokratin FÖR ett RUT-avdrag, hur mycket de än påstår något annat. Och kan man inte stå för sin ideologi så ska man väl inte proklamera för den heller?

Sveriges radio rapporterade igår om detta och där svarar Björn von Sydow (S) att han använder sig av RUT-avdraget av den enkla anledningen att det är lagligt… även för socialdemokrater.

Ja, visst men vad lagen säger är väl en sak, vad moralen säger är en helt annan och i det här fallet viktigare. Bara för att det är tillåtet ska man väl inte använda sig av det om man vill avskaffa det?

Eller är det som en annan socialdemokrat Bo Krogvig uttryckte det "man vore ju korkad om man inte utnyttjade ett avdrag när det finns".

Ja, det säger väl allt om att vänsterideologi inte är värt vatten!

Och att sedan självaste Mona Sahlin tydligt varit för ett avdrag (AF) är nog så spännande. Fast, det är ju klart, det var ju ett annat sorts avdrag. Vad nu det kan vara för något.

Varför Miljöpartiet, Vänstern och Sossarna vill hindra att människor får arbete

Intressant att det block som säger sig stå för jämlikhet och ett avskaffande av alla sorters klyftor som klass och kön inte vill ge människor chans till arbete när man konstant säger nej till avdrag för hushållsnära tjänster, eller RUT-avdrag. (SvD, Aftonbladet, Alliansfritt Sverige)

Det är också intressant att man är så fruktansvärt inkonsekvent när det går bra för staten att stödja byggarbetare och hantverkare som gör jobb med ROT-avdrag åt alla de medelklassfamiljer som många gånger har råd att betala fullt för att lyxrenovera sitt kök, eller bygga ut sin redan tillräckligt stora villa, men inte de som arbetar med gräsklippning för någon som brutit benet, IT-stöd för den gamle pensionären som aldrig lärt sig hantera datorer eller städning för alla de ensamstående mammor som aldrig får ihop livspusslet utan ständig stress och ångest.

Men med hjälp av George Orwell i Djurfarmen (Animal Farm) och hans träffsäkra beskrivning att, ”Alla djur är jämlika, men vissa djur är mer jämlika än andra” kan man även här göra en parallell till vänsterns ställningstagande i den här frågan.

Ska man nu förbjuda människor att göra avdrag för vissa arbeten som i det här fallet hushållsnära, ska man väl ändå vara konsekvent och avskaffa alla subventionerade arbeten, dvs. även avskaffa ROT-avdragen.

Eller är det så att en riktig socialist bara kan vara snickare, murare eller rörmokare men aldrig, lokalvårdare, trädgårdsmästare, eller IT-tekniker, eftersom att ”Såga av en planka är fint jobb det, men att skura fönster är inget riktigt jobb för en socialist!”

Alla dessa anonyma politiker i nomineringarna!

De senaste månaderna har det i politiska kretsar varit fokus på att nominera och välja kandidater till höstens val. Vissa har lyckats mindre bra än andra med bråk, fusk och gud vet vad. Folk har blivit omflyttade på listorna, kupper har gjorts och röster har köpts och sålts hit och dit.
Piratpartiet(Sydsvenskan, SVD) har drabbats liksom Moderaterna (AFS, GP, DN), men även Centerpartiet (PB) har hamnat i båsväder.

Eftersom jag nu själv för första gången inför ett politiskt val varit med i nomineringarna till en plats på kommande valsedlar så är det några saker jag reflekteras, och förvånas (!), över.

Och det är faktiskt varför alla politiker envisas med att försöka vara så anonyma som möjligt. Inte så konstigt att intresset bland allmänheten inte alltid är så där särskilt stort.

De flesta verkar dock tro att de inte alls är särskilt anonyma. Många verkar helt enkelt tro att alla vet vem de är, vad de gör och vad de står för. Därför har de heller inget intresse av att lägga ner någon energi på att informera något särskilt om det.

Vid en direkt fråga på nomineringsmötet jag var på, om hur man förhöll sig till att skriva några ord om sig själv inför medlemsomröstningarna så var det många som inte tyckte det var nödvändigt!

Jag var självklart för eftersom jag vet att folk aldrig kan få för mycket information i det här ämnet. Men detta kompakta motstånd mot att vilja berätta vem man är förvånar mig. Till sist blev det ändå så att alla vi som blev nominerade till medlemsomröstningen skulle få skriva lite om oss själva och våra politiska ambitioner.
Med 20 ord!!1 Hur i hela friden tänker man då`? För hur ska man med 20 ord kunna skriva något som inte enbart blir en enda rad med gamla klyschor och uttjatade ord. Om alla skriver liberal, eller konservativ, eller socialist, hur ska man då kunna se någon skillnad?

Om nu de som var med på nomineringsmötet kan tyckas vara aningens anonyma så var det ytterligare ett antal som var föreslagna men som inte ens iddes komma på mötet och visa upp sig.
Vissa som fanns med i diskussionen var sådana som varit med på listorna från förra valet men då de inte fått någon förtroendemannapost men som mansen under de efterföljande 3,5 åren inte sett röken av. Varför över huvud taget lyfta fram dem, för vad har de visat för engagemang egentligen?

Tack och lov att de inte nominerades.