Hur man blir en politiker!

Låt studenter få skriva av sina studieskulder istället!

2010-03-20T12:20:00.000+01:00

De rödgröna vill sänka hyrorna på studentrum genom att ändra fastighetsskatten på studentlägenheter enligt ett förslag från Boverket (Aftonbladet )
Förslaget låtet rimligt men det är inte de kostnader man har under studietiden som är de värsta, det är de stora studielånen som hänger med under många och långa år och för de med dåligt betalda arbeten blir detta en tung post i deras ekonomi.

Därför är det en bättre idé att låta studenter få skriva av sina studiemedelsskulder i deklarationen precis som vilket företag som helst får skriva av för sina investeringar. Kunskap är ju också en investering för personen i fråga som krävs för att kunna sköta sin profession, på samma sätt som verktyg krävs för snickaren att utföra sitt arbete, eller en svarv krävs för ett företag att tillverka sina produkter

Varför ska det vara skillnad på investeringar i fysiska prylar och investering i kunskap? En läkare utan kunskap är ju precis lika illa som en snickare utan hammare.

Men det är klart, vänstersidan har alltid varit fientligt inställda till kunskap och högre utbildning och istället föredragit en kunskapsfri skola där alla i yrkeslivet istället ska vara ”arbetare”.

De rödgröna med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i spetsen är miljöbovar.

2010-03-18T17:42:00.002+01:00

Den rödgröna oppositionen går framåt visar nya opinionsmätningar, AF, DI, DN, GP), men varför de envisas med att kalla sig gröna är en stor fråga.

Varför, ja i veckan diskuterades i P1 de hårdare kraven på fartygsbränsle som ska gälla från och med 2015. De nya kraven innebär att svavelhalten i bränslet får vara maximalt 0,1 procent, mot dagens 1.5 procent.

Det nya och miljövänligare bränslet är dock betydligt dyrare än dagens ”ful”-bränsle, vilket i och för sig inte är så konstigt, eftersom fartygsbränsle görs på den billigare ”sörjan” som blir kvar av råoljan när de raffinerade produkterna tagits bort.

Att transportindustrin och de industrier som är beroende av långväga transporter oroar sig för denna fördyring är ju också rätt naturlig. Det stora problemet enligt dem är att de hårda kraven endast gäller i Östersjön, Engelska kanalen och Nordsjön vilket är de hav som svensk sjöfart rör sig i . I resten av världen kommer inte samma restriktioner att införas utan där kommer det att vara tillåtet att använda bränsle med upp till 4.5 procents svavelhalt.

Detta är de facto mindre fördelaktigt för de som måste använda sig av svenska hamnar och man hotar med att istället använda sig av andra transporter, framför allt då de mer miljöfarliga lastbilstransporterna SR. Men är det den bästa lösningen på problemet? Att svavelhalterna måste ner i Östersjön, med flera hav, anser jag inte går att tulla på. Men att så lättvinligt som att bara säga att man helt sonika ska börja köra lastbil istället är inte ett alternativ. Och då har man heller inte försökt anstränga sig.

Här visar de rödgröna också sitt rätta ansikte när i miljöfrågan när den socialdemokratiske ledamoten i riksdagens trafikutskott Sven Bergström hävdar att dessa regler inte är bra och att man i Sverige inte ska ha hårdare regler än andra delar av världen. Istället vill han ha kvar de högre gränsen på 4,5 % och alltså fortsätta skita ner i Östersjön och Nordjön. Därmed erkänner han också att Socialdemokraterna,och indirekt också De rödgröna inte vill ha en bättre miljö i Östersjön utan vill fortsätta köra på miljöfarligt fartygsbränsle. Det visar ju också på att deras vapendragare Miljöpartiet inte heller har något med bättre miljö att göra.

För vad är egentligen bäst? Att fortsätta som förut eller försöka göra någonting åt saken??? Jag anser att det finns mycket man kan göra åt detta om man bara vill:

Om man nu vill använda andra transportmedel, så använd järnväg. Absolut inte lastbil
Med bättre och bränslesnålare motorer på båtarna kan bränslekostnaden gå ner till samma nivåer som innan.
Ytterligare fartygsteknik, som bättre skrov, andra propellrar, osv, kan göra att bränslenivån sjunker ytterligare

Om man från transportsektorn bara vill få ner bränslekostnaderna så går det och ännu enklare kommer det att gå med stöd från stat och regering. Men om De rödgröna vinner valet kommer det inte att från regeringshåll bli lättare att åstadkomma det med tanke på vad man från Sosse-håll säger. Och då kommer inte Östersjön att få någon bättre miljö.

Varför kränker den rödgröna Vänstern individens rätt till att få bestämma över sitt eget liv?

2010-03-15T19:13:00.005+01:00

Vill börja med att tacka Kaj för dina kommentarer, (och blir mycket gladare av din senaste kommentar där du hade både en mer positiv och balanserad ton och mer konstruktiv kritik än tidigare. Mera sånt...)

Visst ska staten till viss del kunna skapa arbetstillfällen med statligt stöd där det finns ett underskott på marknaden men det finns absolut en gräns. Det största problemet är att staten och dess politiker inte är några experter på att driva rörelser, företag, e.d. som anställer folk och inte heller ska tro att de är det. Där finns det nog en skillnad över blocken. Att staten skulle gå in som aktiv ägare i t.ex. Saab hade varit en katastrof. Inget kunnande i den stentuffa bilbranschen och troligen hade man i ren panik pumpat in ännu mer av skattebetalarnas pengar i företaget när det väl började barka åt fanders och den notan vill nog varken du eller jag betala.

Nej, låt istället de som har kunskap och engagemang starta och driva företag, vare sig det är ett stort bilföretag, investmentbolag, pizzabagare eller den lilla snickerifirman och låt istället politikerna ägna sig åt politik.

Sen är du alltför optimistisk och blåögd i din förhoppning om att pengarna för Rut och Rot skulle ha givit mer arbetstillfällen i en annan bransch eller verksamhet. Företagande är faktiskt stentufft och att bara pytsa in pengar i en verksamhet (där borde du haft några reella exempel) och tro att det ska gå bra och att man ska börja tokanställa är att vara en drömmare. Utan en bra affärsidé, en bra ledning och engagerade och framför allt kompetenta medarbetare är det dömt att misslyckas. Faktum är att en massa pengar i en verksamhet är en nackdel, då kommer lättjan smygande, och man börjar slösa med pengarna istället. Där tror jag du behöver lära dig lite mer om hur företag och affärsliv funkar.

Här är det också intressant att nämna skillnaden mellan Saab och Rut. Vänsteroppositionen ville ju väldigt gärna att staten skulle gå in och köpa Saab när krisen var som störst för dem med skälet att rädda 3 500 arbeten. Hur kom det sig att det funkade att försöka rädda dessa jobb då men att man nu är villig att tvinga ut upp emot 6 000 städare, etc. i arbetslöshet när man avskaffar Rut. Det är faktiskt nästan två Saab? Är det konsekvent? Vad vill egentligen vänstern med detta?

Det är i alla fall inte ekonomiskt försvarbart. Med ett enkelt räkneexperiment kan detta visas.

Om man drar av 50 % av kostnaden för Rut-arbete innebär det att staten står för 20 % av kostnaden men att privatpersonen står för resterande 80 %. Om detta tidigare skulle varit svartjobb som nu blivit vitt kan då staten få in säg 50 % i nya skatteintäkter. Detta innebär att staten på så sätt fått in ett nettoöverskott på plus 5 %.
Om man nu som den rödgröna vänstern i stället vill använda sig av dessa Rut-pengar till andra områden som överlappar Rut-arbetet, hemtjänst för äldre och rörelsehindrade, eller barnomsorg kommer staten att stå för 100% av den kostnaden (privatpersonen ingenting alls) samtidigt som svartjobben förblir svartjobb och förlorar då ytterligare 25 % uteblivna skatter. Det innebär att staten totalt får ett underskott på minus 125 %

Vilket är då bäst? Att med Rutavdraget betala 100 % för att få nedanstående omsorg PLUS att man skapar nya arbeten inom hushållsnära tjänster PLUS 5 procent extra! Att utan Rut betala 125 % för samma omsorg MINUS en massa arbetstillfällen och hamna på MINUS 25 %?

Min matematik säger mig att vi alla i Sverige tjänar på Rut men den rödgröna vänstern kanske använder sig av en annan matematik...

Sen undrar också jag varför man alltid ska påstå att endast de rika gynnas av Rut-avdraget? Även ”de mindre välbeställda” har ju faktiskt också möjlighet att använda avdraget. Varför kan inte en deltidsarbetande ensamstående förälder dra av för extra städhjälp, varför kan inte pensionären göra detsamma. I den omfattning deras respektive ekonomi medger och utöver övriga ordinarie bidrag och subventioner?

Jag tror mer att det handlar om ideologi och vem som ska få bestämma över varje enskild människas liv. Och därför skulle jag också gärna vilja ha svar på en fråga från vänstern:

Varför måste staten (och kommunen) ha rätten att bestämma för vad jag som enskild individ behöver hjälp med, och inte jag själv. Varför vet alltid staten bäst vad gäller mina behov? Och vilka är staten? Jo en samling politiker som alltså ska in och styra och ställa i mitt liv? Hur är det möjligt att dessa vet mer om mig och hur jag vill leva mitt liv än jag själv.
Varför ska de få bestämma att jag ska ligga på en steril vårdavdelning när jag vet att jag mår bättre av att ha vård i hemmet?
Varför ska de få bestämma att jag ska tvingas placera mina barn på ett daghem om dagarna fast jag hellre vill ta hand om dem själva och få se dem växa upp?
Varför ska de få bestämma att jag ska tvingas till förtidspension med ett bidragssystem som inte gynnar att jag arbetar när jag inget annat vill än få arbeta på mina villkor?

Det som jag försökt beskriva är egentligen frågan om staten ska fördela pengarna, och för den enskilde individen bestämma vad som ska göras och inte göras, i dennes liv eller om individen själv ska få bestämma vad som är bäst i just sin situation?

Varför ser ni på vänsterkanten aldrig till den enskilda lilla människan, individen, utan buntar ihop alla till ett kollektiv och gör någon genomsnittlig behovsbedömning, som i och för sig inte direkt är genomdålig för någon men absolut inte riktigt bra för någon? Man behöver faktiskt inte tillföra extra medel för att individanpassa offentlig sektor, det gäller bara att sluta tänka kollektivt och istället behandla varje individ utifrån just hans eller hennes perspektiv och låta individen få välja vad som är bäst för honom/henne. Varför envisas ni med att anse att staten och politikerna alltid vet bättre så mycket bättre än den lilla människan?

Det känns som att ni vänstermän alltid vill ha sista ordet med i leken i varje människas liv om exakt vad hans eller hennes pengar ska gå till och inte alls låta den lilla människan få bestämma över mitt liv.

Då kanske ni också vet bäst om vad jag borde äta till middag i kväll?

Vänstermän som hatar kvinnor, barn och äldre … och Rut.

2010-03-05T17:15:00.004+01:00

Ständigt denna RUT, hon verkar finnas mer eller mindre överallt. Nu senast verkar det som fan själv har ändrat sig till slut, när Lars Ohly öppnar för en variant av hushållsnära tjänster (SR).
Frågan är vad det blir av det, en blandning av RUT-avdrag och dagens hemtjänst? Och är det rättvist, när det bara de över 75 som skulle kunna få utnyttja detta, men alla andra som har det svårt i samhället då? Alla ensamstående kvinnor med barn, alla rörelsehindrade, varför hatar man dem så mycket från vänsterkanten att man inte vill hjälpa också dessa till en skälig vardag? Det är knappast jämlikt att bara premiera vissa, men utestänga andra. Och varför då inte låta bli RUT-avdraget när det är så framgångsrikt, OCH jämlikt!

Syftet med RUT är nämligen tre:

För det första har det en arbetsmarknadspolitiks effekt:

Det skapar nya jobb, (och 5600 skulle förlora jobbet om avdraget avskaffades, fler än SAAB i Trollhättan, 3500, (Corren))
Arbeten som tidigare varit svartjobb, blir vita vilket medför att skatteintäkterna ökar och det vinner vi alla på.
En konsekvens av detta avdrag är också att de som fått arbete är just de som haft det svårast att komma in på arbetsmarknaden. Helt plötsligt ska de alltså åter ut i kylan om avdraget tas bort.

Det andra syftet är att underlätta många människors liv:

Idag då det tyvärr fortfarande är kvinnor som står för största delen av arbetet i hemmet kan få möjlighet att istället tillbringa mer tid med sin familj, eller faktiskt inte behöva stressa hem varje dag från jobbet och har dubbelt dåligt samvete, jobbet och hemmet.
Rörelsehindrade har möjlighet att få ett drägligare liv om de kan få hjälp med diverse saker i hemmet.
Äldre kan få bo kvar längre där hemma, istället för at behöva flytta till ett servicehem eller liknande.
Och så barnen, som helt plötsligt kan få göra något tillsammans med sina föräldrar när de inte behöver lägga stor del av sin fritid på att städa, tvätta, etc.
Visst är det även så att alla de som ekonomiskt inte behöver detta avdrag ändå kan få utnyttja detta. Den förmånen vägs ju upp av att någon faktiskt får utföra ett betalt arbete.

Det tredje syftet är faktiskt rätten att få styra över sitt eget liv, att få rätt till frihet, valfrihet och flexibilitet. Vänsterns motdrag är att man istället ska lägga dessa pengar på den ordinarie äldreomsorgen, hemtjänsten, barnomsorgen, etc.

Det medför ju att för att bli berättigad till denna service, eller subvention måste du rätta in dig i ett system någon annan bestämt, dvs. staten, och in på institution och det oberoende på dina egna behov eller önskemål. Är du som äldre i behov av hjälp måste du in på servicehem. Hemtjänsten är också idag tämligen restriktiv med vad de får göra och inte gör, då spelar det ingen roll vad den gamle vill.

Det samma gäller för barnomsorgen, LO-basen Wanja Lundby Wedin vill t.ex. att man ska föra över pengarna från RUT till barnomsorgen. Och det betyder ju att för att få nytta av dessa subventioner måste du alltså ha barnen LÄNGRE på dagis, inte kortare som är syftet med RUT. Och är det så man vill ha det från vänstern, dvs. mindre tid för barnen?

Faktum är dock att både höger och vänster vill hjälpa de som har det jobbigt. Skillnaden ligger i hur man gör det och där står borgarnas RUT avdrag för individens rätt till sitt eget liv, medan vänstern vill att pengarna ska gå till statliga institutioner där staten också styr och bestämmer hur medborgarna ska göra, du måste bo på servicehem som gammal för att få hjälp, du måste ha dina barn på dagis och städa själv och du måste vara på dagcenter om du är handikappad annars får du ingen hjälp alls.
Och du kan heller inte som enskild person välja vad du behöver hjälp med, det som är mest akut. Hemtjänsten lagar bara mat och stryker tvätt, fast just nu kanske du är mest i behov av att städa badrummet eller klippa det vildvuxna gräset.

Så valet är egentligen rätt enkelt. Tycker man att staten alltid vet bäst om hur jag ska leva mitt liv, avskaffar man RUT, men vill man ha rätten att bestämma över sitt eget liv och få mer tid för varandra låter man RUT få leva vidare.

Sossarna gillar RUT när den personliga övertygelsen och inte politiskt valfläsk får råda

2010-03-04T22:27:00.002+01:00

Återigen ser vi beviset på att vänstern har svårt att få sin vänsterideologi och hur man själv lever i samhället att gå hand i hand.

Bara dagen efter (Svd) att man från den rödgröna sidan med socialdemokraterna i spetsen gått ut och proklamerat att RUT-avdraget, avdraget för hushållsnära tjänster, ska avskaffas vid en valseger, visar det sig att flera av socialdemokraternas toppar utnyttjat detta själva.

Och det är väl inte omöjligt att det bara är toppen på isberget vi ser? Det vill säga att den vanlige socialdemokraten, dvs. medelsvensson, också använder sig av avdraget, och vill fortsätta att ha det.

Att det, som främst Vänsterpartiet försöker hävda, bara är ”de rika” och ”överklassen” som utnyttjar detta är väl härmed bevisat.

Visst tjänar sosse-toppen bättre än genomsnittet och också tillhör de mer välbärgade, men när ens egen moral och personliga övertygelse får råda så är socialdemokratin FÖR ett RUT-avdrag, hur mycket de än påstår något annat. Och kan man inte stå för sin ideologi så ska man väl inte proklamera för den heller?

Sveriges radio rapporterade igår om detta och där svarar Björn von Sydow (S) att han använder sig av RUT-avdraget av den enkla anledningen att det är lagligt… även för socialdemokrater.

Ja, visst men vad lagen säger är väl en sak, vad moralen säger är en helt annan och i det här fallet viktigare. Bara för att det är tillåtet ska man väl inte använda sig av det om man vill avskaffa det?

Eller är det som en annan socialdemokrat Bo Krogvig uttryckte det "man vore ju korkad om man inte utnyttjade ett avdrag när det finns".

Ja, det säger väl allt om att vänsterideologi inte är värt vatten!

Och att sedan självaste Mona Sahlin tydligt varit för ett avdrag (AF) är nog så spännande. Fast, det är ju klart, det var ju ett annat sorts avdrag. Vad nu det kan vara för något.

Varför Miljöpartiet, Vänstern och Sossarna vill hindra att människor får arbete

2010-02-28T12:12:00.004+01:00

Intressant att det block som säger sig stå för jämlikhet och ett avskaffande av alla sorters klyftor som klass och kön inte vill ge människor chans till arbete när man konstant säger nej till avdrag för hushållsnära tjänster, eller RUT-avdrag. (SvD, Aftonbladet, Alliansfritt Sverige)

Det är också intressant att man är så fruktansvärt inkonsekvent när det går bra för staten att stödja byggarbetare och hantverkare som gör jobb med ROT-avdrag åt alla de medelklassfamiljer som många gånger har råd att betala fullt för att lyxrenovera sitt kök, eller bygga ut sin redan tillräckligt stora villa, men inte de som arbetar med gräsklippning för någon som brutit benet, IT-stöd för den gamle pensionären som aldrig lärt sig hantera datorer eller städning för alla de ensamstående mammor som aldrig får ihop livspusslet utan ständig stress och ångest.

Men med hjälp av George Orwell i Djurfarmen (Animal Farm) och hans träffsäkra beskrivning att, ”Alla djur är jämlika, men vissa djur är mer jämlika än andra” kan man även här göra en parallell till vänsterns ställningstagande i den här frågan.

Ska man nu förbjuda människor att göra avdrag för vissa arbeten som i det här fallet hushållsnära, ska man väl ändå vara konsekvent och avskaffa alla subventionerade arbeten, dvs. även avskaffa ROT-avdragen.

Eller är det så att en riktig socialist bara kan vara snickare, murare eller rörmokare men aldrig, lokalvårdare, trädgårdsmästare, eller IT-tekniker, eftersom att ”Såga av en planka är fint jobb det, men att skura fönster är inget riktigt jobb för en socialist!”

Alla dessa anonyma politiker i nomineringarna!

2010-02-25T22:53:00.002+01:00

De senaste månaderna har det i politiska kretsar varit fokus på att nominera och välja kandidater till höstens val. Vissa har lyckats mindre bra än andra med bråk, fusk och gud vet vad. Folk har blivit omflyttade på listorna, kupper har gjorts och röster har köpts och sålts hit och dit.
Piratpartiet(Sydsvenskan, SVD) har drabbats liksom Moderaterna (AFS, GP, DN), men även Centerpartiet (PB) har hamnat i båsväder.

Eftersom jag nu själv för första gången inför ett politiskt val varit med i nomineringarna till en plats på kommande valsedlar så är det några saker jag reflekteras, och förvånas (!), över.

Och det är faktiskt varför alla politiker envisas med att försöka vara så anonyma som möjligt. Inte så konstigt att intresset bland allmänheten inte alltid är så där särskilt stort.

De flesta verkar dock tro att de inte alls är särskilt anonyma. Många verkar helt enkelt tro att alla vet vem de är, vad de gör och vad de står för. Därför har de heller inget intresse av att lägga ner någon energi på att informera något särskilt om det.

Vid en direkt fråga på nomineringsmötet jag var på, om hur man förhöll sig till att skriva några ord om sig själv inför medlemsomröstningarna så var det många som inte tyckte det var nödvändigt!

Jag var självklart för eftersom jag vet att folk aldrig kan få för mycket information i det här ämnet. Men detta kompakta motstånd mot att vilja berätta vem man är förvånar mig. Till sist blev det ändå så att alla vi som blev nominerade till medlemsomröstningen skulle få skriva lite om oss själva och våra politiska ambitioner.
Med 20 ord!!1 Hur i hela friden tänker man då`? För hur ska man med 20 ord kunna skriva något som inte enbart blir en enda rad med gamla klyschor och uttjatade ord. Om alla skriver liberal, eller konservativ, eller socialist, hur ska man då kunna se någon skillnad?

Om nu de som var med på nomineringsmötet kan tyckas vara aningens anonyma så var det ytterligare ett antal som var föreslagna men som inte ens iddes komma på mötet och visa upp sig.
Vissa som fanns med i diskussionen var sådana som varit med på listorna från förra valet men då de inte fått någon förtroendemannapost men som mansen under de efterföljande 3,5 åren inte sett röken av. Varför över huvud taget lyfta fram dem, för vad har de visat för engagemang egentligen?

Tack och lov att de inte nominerades.

Stoppa dubbdäcksförbuden på våra svenska gator!

2010-02-10T18:15:00.002+01:00

Denna vinter har varit mycket värre än de senaste kanske 10 åren, i form av kyla och i form av is och snö. Is och snö, med snöslask, snömodd, snörusk och alla andra namn som finns på denna form av fruset vatten är halt, mycket halt i vissa fall som t.ex. svartis som kanske är den allra lömskaste.

Halka på väg skapar en ökad olycksrisk jämfört med torr sommarväg, i vissa fall mångfalt större. Det här borde ju betyda att det är självklart att på alla sätt söka minimera denna risk som i värsta fall kan sluta med döden, inte bara för den som kör utan andra som finns i andra bilar eller bara befinner sig alltför nära en trafikerad väg.

Nu verkar det dock vara så att vissa krafter i samhället på olika sätt försöker hindra oss alla att skydda oss på bästa sätt när man nu börjar tala om dubbdäcksförbud på vissa platser. Faktum är att dubbdäck är det otvivelaktigt bästa sättet att minimera skaderisken i trafiken och undvika helt onödiga dödsolyckor.

Läs bara vad Robert Collin på Aftonbladet har att säga i frågan eller Vi bilägare . Där referereras till Motormännens Riksförbund som svart på vitt visat att de dubbfria däcken har högre representation bland dödsolyckorna än de dubbfria. Vid 8 av 13 dödsolyckor hade bilen dubbfria däck och eftersom endast 30% kör dubbfritt är det mer än väl bevis på att dubbfria däck är farligare.

Ändå nonchalerar många beslutsfattare med Vägverket i spetsen detta faktum och man fortsätter på flera ställen att försöka införa, eller redan har infört förbud mot dubbdäck trots att detta kommer att medföra en ökad skaderisk på våra vägar, svåra olyckor och i värsta fall olyckor med dödlig utgång. (En ökning av materiella skador kommer också att ske, med ökade kostnader som följd för både privatpersoner, bilskador, och stat/kommun, skyltar, trafikljus, staket, etc.)

Skälet till att man vill stoppa dubbdäcken är att dubbarna river upp små partiklar (PM10) ur vägbanan och dessa tror man skulle kunna vara skadliga vid inandning. Speciellt märks detta i städer med mycket trafik och där har man också mätt upp höga halter av dessa asfaltspartiklar. I Oslo har man infört förbud och nu även på vissa gator i Stockholm.

Nu är det de facto inte vetenskapligt bekräftat hur farliga dessa partiklar är och vilket bidrag de ger till den omgivande luften, för faktum är att det finns flera andra utsläppskällor som bidrar till den dåliga stadsluften. Helt vanliga bilar till exempel ger ifrån sig en hel del hälsofarliga partiklar i sina avgaser. Flyget ger också ifrån sig skadliga partiklar. Men framför allt så ger äldre dieselbilar utan partikelfilter ifrån sig mängder av skadliga partiklar. Varför inte koncentrera oss på det större utsläpparna och införa ett förbud mot tung trafik i innerstan och flygförbud över städerna i stället? Det torde skapa större positiv effekt på luften HELA ÅRET samt att det inte ökar olycksrisken som ett dubbdäcksförbud skulle göra. En som har lång erfarenhet av däck och däcktillverkning är Halvard Nilsson från Gislaved som skrivit om detta. I Newsmill finns också ett pinfärskt inlägg från Halvard. Läs dessa om du vill förstå vad det hela handlar om.

Ett annat faktum är att för att de dubbfria däcken ska fungera så krävs det att isytan är uppruggad, och det görs idag av..., dubbdäcken! Skulle alla köra dubbfritt blir det snart en mycket välpolerat yta, mycket hal, och livsfarlig. Vilka maskiner behöver man då införskaffa för att riva upp isytan då? Eller måste man salta ännu mer? Är det bättre? De mängder ton salt som redan idag sprids ut på våra vägar och gator är knappast bra, varken för vår miljö eller vår hälsa.

Med detta som bakgrund finns det faktiskt inga belägg för ett dubbdäckförbud. Och även om de PM10 partiklar som rivs upp skulle ha en skadlig inverkan, så av två onda ting bör man välja det minst onda.

Ett dubbförbud skulle innebära något mindre partiklar under några vårveckor på vissa trafiktäta gator men öka olyckorna med allt det lidande som det innebär, och då inte bara på dessa gator utan överallt där folk som måst köpa dubbfria däck kör.

En fortsatt användning av dubbar skulle hålla antalet olyckor nere samtidigt som partikelnivån skulle finnas kvar. Men då det ju å andra sidan inte klarlagt hur stort bidrag de ger i luften, samt att man inte riktigt vet HUR dessa partiklar påverkar hälsan, kanske de endast förkortar livet med några veckor?

Vi har mer att förlora på ett förbud än vi har att vinna. Och står valet mellan att ett litet barn, som på grund av att en bil inte kunnat stanna i tid i halkan, aldrig får leva till vuxen ålder och att jag som stadsbo eventuellt kan få mitt 80-åriga liv förkortat med några veckor är valet inte så svårt. Tyvärr verkar inte alla ha riktigt samma uppfattning.

Ytterligare inlägg på nätet:
http://blogg.aftonbladet.se/robertcollin/2010/02/vinterdack-utan-dubb-dodar
http://www.dn.se/opinion/debatt/forbud-mot-dubbdack-hotar-trafiksakerheten-1.955430
http://blogg.aftonbladet.se/robertcollin/2009/10/varfor-ar-partiklarna-kvar-i-oslo-nu-ar-dubbdacken-ar-borta

Sossarna tycker vintern är regeringens fel!

2010-02-05T18:17:00.008+01:00

Hahahahaha! Politik ÄR roligt....

I morse fick jag på radion höra att oppositionen med socialdemokraterna i spetsen vill ställa regeringen i allmänhet och infrastrukturminister Åsa Torstensson i synnerhet till svars för att vi fått en sån hemsk, snörik och kall vinter, allt enligt Ekot i P1.

"Hade vi varit i regeringsställning hade det idag varit barmark, plus 5 grader och grådaskigt mulet", säger Mona Sahlin i ett pressuttalande...

Nej, kanske inte riktigt, men det är i alla fall min första inre bild som dyker upp när jag hör nyheten. Problemet är tydligen, om man sen läser Dagens Industri ,att riksdagsledamoten Sven-Erik Österberg (S) tycker att samhället saknar kunskap om vilken beredskap man ska ha snörika vinter.

Men vad jag vet har väl snöröjningen varit rätt kass i många år, betydligt fler än de knappa fyra år Alliansen suttit i regeringsställning. Men då var det väl ingen som beskyllde regeringen för att det var vinter? Så lågt sjönk man inte.

Men hallå, är detta verkligen seriös politik! Är det inte lite av Astrid Lindgrensk "pilutta dig"-mentalitet. Kan man inte komma på nåt bättre att beskylla regeringen för än att det har snöat mer än vanligt? Som t.ex. att det finns alldeles för många fattigpensionärer, eller för många papperslösa, för att nämna några mer angelägna problem..

Man kan tro att sossarna håller tummarna för att snön ligger kvar länge, helst ända in i september, för då vinner de garanterat valet!

Länge leve socialismen! Fria snöskovlar åt alla!!!!

Varför har vänstern ingen moral!

2010-02-05T07:32:00.004+01:00

Det går inte att sluta att häpna. Gång efter annan går politiker på vänsterkanten, alltifrån socialdemokrater till vänsterpartister ifrån sina egna, som de säger, värderingar och ideologier.

Men hur heliga är dessa för dem? Egentligen?

Nu senast var Lars Ohly i farten med sin lägenhetsförsäljning. Och om man läser SvD och Expressen så verkar han inte vara riktigt nöjd med priset. Det var för mycket helt enkelt och det kan ju rimma rätt väl med vänsterpolitik, men varför lät han då inte, som SvD också påpekar, sälja sin lägenhet till utgångspriset? Då hade ju alla varit nöjda, och det förslaget var han ju positiv till, enligt Expressens avslutning. Men varför gjorde inte han det?

Första frågan är dock varför Ohly och hans sambo över huvud taget köpte en lägenhet, eftersom Vänsterpartiet är emot bostadsrätter. Varför valde de inte en hyreslägenhet?

Och vem kommer inte ihåg socilademokraten Laila Freivalds när hon var med och skulle omlbilda sin hyresrätt till bostadsrätt? Trots att socialdemokraterna var emot denna möjlighet.

För att inte tala om Göran Persson och hans herrgårdsbygge. Det rimmar också väldigt illa med vad man säger sig stå för.

Och Gudrun Schyman och hennes försök till dubbla skatteavdrag. Hennes parti som stått för att "det är kul att betala skatt". Varför gör man så?

Och så kan vi ju nämna miljöpartisten, Yvonne Ruwaida, som åkte taxi. I stockholm! Men vänta nu, en miljöpartist borde väl självklart cykla och inte åka taxi (70 000 SEK år 1999) ? Och om inte det funkar så är väl kollektivtrafiken en miljöpartists självklara val? O
(Var det förresten Ruwaida som fick ångsest för sina kvitton coh därför inte kunde hålla reda på dem inför redovisningen? En riksdagsman som inte kan hålla ordning på sin ekonomi, är det bra att ha i en sån roll?)

Listan verkar kunna göras lång för hur vänstersympatisörer, säger en sak men gör en annan. Fast gör man det privat kanske det inte är samma sak som när man använder och missbrukar det allmänna, alla skattebetalares pengar och resurser?

Det är säkert äkta socialism!!!!

Tillbaka i cyberrymden! Fortfarande i politiken!

2010-01-31T17:20:00.010+01:00

Återupplivningen är ett faktum! Denna blogg är inte helt och hållet död... Efter mer än ett halvårs tystnad har jag tagit tag i denna blogg igen.

Anledningen till att jag (tillfälligt) försvann är inte att jag inte längre är engagerad politiskt utan har helt andra orsaker. Men det lämnar därhän för det hör inte hit...

För att kort sammanfatta min tysta period så ligger det till så att jag numera kommit så långt att jag är nominerad till kommunfullmäktige här i min hemkommun. Tyvärr inte tillräckligt högt för att ha en garanterad chans att få en plats, och det är väl inte så konstigt för en gröngöling som jag.

Om inte partiet gör ett toppenval så krävs det en riktigt bra personvalskampanj av mig för att kunna knipa en plats. I annat fall får man hoppas på en intressant nämnd istället.

Jag kommer också under våren att ingå i en arbetsgrupp som ska forma partiets ståndpunkter inom skolans område. Det ska bli intressant, även om jag kanske hade haft mer att komma med i någon annan grupp. Men i vilket fall så ser jag det som ett bra tecken på att de ser mig som en resurs och någon de vill satsa på. I annat fall så hade de väl inte valt mig av alla medlemmar att vara med i en sådan strategigrupp.

Varför rösta på Piratpartiet när Centerpartiet finns?

2009-06-03T21:58:00.002+02:00

Piratpartiets hjärtefråga och i princip enda fråga handlar om gratis tillgång till upphovsrättsskyddat material, inga andra frågor är intressanta för dem(Vilket kan tyckas en aning begränsat).
Läser man sedan Lena Mellins inlägg där hon citerar PP:s partiledare Rick Falkvinge så se de tydligen själva detta som en styrka snarare än som en svaghet. Det spelar enligt dem ingen roll vilka partier som får flest röster då de i princip ändå tycker likadant allihop. Det viktiga för dem är bara gratis fildelning, strunt i fredsbevarande åtgärder, räddande av klimatet eller skapande av nya jobb.
Lena Mellin fortsätter, vilket jag fullständigt håller med henne om, att det är obegripligt att ett sådant begränsat parti kan få så många röster som nästan 7%. Varför rösta på ett sånt parti alls?

Men nu finns det faktiskt ett alternativ. I dag i Dagens Eko fick vi reda på att Centerpartiets toppkandidat, Lena Ek, är för privat fildelning av upphovsrättskyddat material, och "att hon ska driva frågan om att avkriminalisera den olagliga fildelningen för privatbruk.
Och är det inte just vad Piratpartiet vill åstadkomma? När nu detta väl börjat är det troligen bara en tidsfråga innan resten av det liberala Centerpartiet står bakom detta ställningstagande.
Skillnaden att lägga en röst på Lena Ek och Centerpartiet, istället för Piratpartiet, är att man förutom fildelningsbiten, även får alla andra frågor med på köpet, jobb, miljö, handel, Europasamarbete, vård, omsorg, skola, mm, mm.

Det låter faktiskt rimligare för alla fildelningsvänner och upphovsrättshatare att rösta på Centerpartiet än Piratpartiet...

Läs även andra bloggares åsikter om Eu-valet, Piratpartiet, Centerpartiet, Centern, Rick Falkvinge, Lena Ek, Fildelning, Upphovsrätt

Jag ska börja gå på gatan!

2009-06-01T19:46:00.002+02:00

Äntligen har jag kommit så långt på vägen till makten att jag nu för första gången ska få träffa väljarna, både de trogna och de potentiella. Jag ska nämligen ge mig ut på gatorna och hjälpa till med "partiets" valkampanj inför EU-valet.
Tidigare har jag bara suttit med i diverse parti- och gruppmöten och då endast tillsammans med de redan "frälsta" och involverade. Men nu ska det på något sätt bli allvar av det hela.

Men, hur gör man? Det är en fråga jag ställer mig. Jag har nog själv inför tidigare val aldrig varit framme vid någon valstuga, tält eller liknande och pratat med de människor som står där. Och jag har aldrig ens funderat över hur de beter sig. Ska man bara stå där och vänta på att någon kommer fram och pratar med en, eller ska man göra det motsatta och överfalla dem med broschyrer, foldrar och valsedlar?
Kanske ska man lägga sig någonstans mitt emellan, dvs. att försöka få ögonkontakt med de förbipasserande och sen ge sig på dem man får kontakt med?
Problemet är att jag själv vet hur jobbigt det kan vara när någon försöker med något sånt och risken finns ju att det kan få en motsatt effekt istället och då kanske man förlorar en röst istället. Jag får väl helt enkelt studera mina partikolleger och de andra partierna valarbetare. Alltid lär man sig nåt.

En annan sak jag funderat över är hur man besvarar eventuella frågor. Speciellt de man inte kan svara på! Jag har ju heller aldrig stått inför det faktum att jag ska behöva försvara en politisk åsikt eller försöka övertyga någon om min egen kandidats förträfflighet. Man kanske borde läst på lite mer?
Inte för att jag tror att jag kommer att vara svarslös, men finns ju risk att man berättar om hur man själv ställer sig till olika sakfrågor istället för vad kanske "partiet" eller våra parlamentskandidater tycker. Fast frågan är om de jag pratar med märker någon skillnad.

Kikade runt lite på nätet för att se om man inte kunde snappa upp lite bra erfarenheter för en nybörjare som jag och utan att göra för stor sak av det hela hittade jag bland annat Matilda Ernkrans som berättade hur förrvirrat ett val kan vara. Fast egentligen var det ju inte så svårt, visade det sig.
Ann-Sofie Wågström berättade i sin tur hur tumultartat det kan bli när orden så när förbyts i handgemäng, som tur var kom de aldrig så långt. Ja, det gäller att vara beredd på det mesta.

Hur eller hur, under veckan som kommer ska jag i alla fall ut och gå på gatorna här i stan.

Läs även andra bloggares åsikter om Valarbete, Valkampanj, EU-valet

Vargen måste skjutas

2009-05-30T08:55:00.004+02:00

...för att kunna finnas kvar. Så enkelt är det, och hur orimligt och paradoxalt det än låter så är en jakt på vargen det enda sättet för den att kunna bli accepterad för det stora flertalet av befolkningen utanför Stockholm, framför allt för den del som lever med dem inpå knuten.

I veckan föreslog regeringen att maximera den svenska vargstammen till 210 djur och enligt Aftonbladet, skulle en licensjakt kunna börja redan denna vinter. Naturligtvis låter kritiken inte vänta på sig, miljöminister Andreas Carlgren får utstå mycket kritik från olika håll och beskylls för att gå i jagarlobbyns ledband. Men det är bra att man nu kommit fram till en långsiktig väg i vargfrågan som t.ex. Johan Pettersson tar upp.
Fast det är inte främst jägarna som har något att vinna i det här förslaget, något som bloggaren J.N, t.ex inte förstått , utan alla de som bor i de vargtäta områdena, lantbrukare, hundägare, småbarnsföräldrar, osv. Nu känner de att de äntligen kan påverka sin situation. I alla fall i en begränsat omfattning. Tidigare har de varit helt i händerna på myndigheterna, eller bundna av någon lag, och inte kunnat ingripa när man sett hur djur och hundar rivs ihjäl, och man har inte heller vågat ha sina barn ute för att leka i skogen.

Det handlar helt enkelt om att skapa en vinn-vinn situation, som de allra hätskaste vargförespråkarna inte fattar. Att man måste ha alla med på båten, båda sidorna måste känna att man fått något, annars funkar det aldrig.
Nu får alla vargförespråkare ha vargen kvar och alla vargmotståndare kan, förhoppningsvis, nu acceptera en mindre stam som inte längre växer samt att man har möjlighet att plocka bort de som river boskap och hundar.
Jag är också övertygad om att det varghat (till viss del en smula överdrivet) som beskrivs på Jinges web och fotoblogg, radikalt kommer att minska när man nu får börja jaga vargen. Får man skjuta en varg, kommer man inte att vara så intresserad av att olagligt försöka skjuta 2 och på det sättet minskar faktiskt hotet (jakten) på vargstammen.

Det finns faktiskt ytterligare en fördel med reguljär jakt jämfört med skyddsjakt. Och det är att man präglar vargstammen att vara "rädd för" och sky människan. Det är de mest orädda vargarna som kommer att skjutas först, de som inte störs av människan. De mer försiktiga individerna håller sig undan för människan och samtidigt kommer de längre ifrån tamboskapen och orsakar mindre skada.

Diskussionen om att jägarna inte vill dela på byten ör jag mer skeptisk till, i så måtto att jag tycker att de gott kan dela. Med en rimligt stor vargstam finns det så det räcker åt båda. Frånsett de jägare som vill ha ALLT för sig själva (och de finns), dem har jag absolut ingen sympati för. Den lyckligtvis lilla, grupp av giriga individer inom jägarkåren kan gott dela med sig av sitt byte de med.

Sen kan man alltid diskutera om det är rätt med en gräns på dryga 200 eller om vargstammen skulle vara större för att det ska kunna vara livskraftig, som bland annat nämns på Svenska Dagbladet . Personligen tycker jag det låter en smula lågt, men den grundläggande principen om att nu införa jakt på vargen är logisk, just för att kunna behålla den!

Läs även andra bloggares åsikter om Varg, Jakt, Rovdjurspolitik

Piratpartiet är vårt nya jordbruksparti!

2009-05-28T18:37:00.004+02:00

Det är inte lätt att undvika alla artiklar, inlägg och kommentarer som handlar om Piratpartiet när man är ute på nätet.
Lite motsägelsefullt är det också eftersom Piratpartiet egentligen är ett enfrågeparti. Ett valbart parti borde ju ha en bred och genomgripande valplattform för att någon över huvud taget skulle komma på tanken att rösta på dem. Om det inte vore för en sak, att frågan de kämpar för är så pass viktig och grundläggande för personen att allt det övriga inte längre är så viktigt, utan "Det löser sig, på nåt sätt!".

Just i det här fallet handlar det om integritet, frihet på nätet och en obefintlig eller begränsad upphovsrätt. Allt som kan läggas ut på till exempel nätet är allmän egendom. På samma sätt är det med patent- och mönsterskydd. Där vill Piratpartiet också göra kraftiga begränsningar.
Huruvida det är ett moraliskt riktigt ställningstagande,om det är stöld eller inte, tänker jag inte gå in på här.

Däremot ser jag ytterligare en sak som Piratpartiet borde se till att föra upp på sin agenda occh som går i samklang med deras grundläggande värderingar. Men här sker det både utanför Internets- och Immaterialvärldens domäner. Istället befinner vi oss nu på de svenska och europeiska spannmålsfälten.

För att kunna odla spannmål krävs utsäde. Det får man genom att spara en del av fjolårets skörd istället för att behöva köpa in nytt. Allt detta låter ju helt rimligt. Dock finns det spannmål som skyddas av svensk eller av EU:s växtförädlarrätt, en form av upphovsrätt för spannmål. Detta innebär att om odlaren köper in denna typ av spannmål och odlar den ena året, så för att denne sedan, året efter ska få använda det egenodlade utsädet måste odlaren betala en ersättning (royalty) till leverantören.
Är det verkligen rätt att bonden som odlat sitt eget spannmål och året efter tar det som utsäde ska behöva betala till någon som inte gjort ett handtag i arbetet?

Idag är det dessutom så att utbudet på alternativa spannmålssorter hela tiden minskar och odlarna sitter då alltmer i händerna på de stora globala växtförädlarbolagen.
Här bör Piratpartiet kunna lyfta sig ur den digitala världen och med samma engagemang kämpa för bondens rätt till sin egen spannmål.

Det här är ju faktiskt ännu mer "moraliskt rätt" upphovsrätten till trots, att få återanvända sin egen spannmål, jämfört med att sprida och tanka ner musik, litteratur, och film gratis över nätet, eftersom man de facto själv har gjort en hel del arbete, dvs odlat sin spannmål. En liknelse skulle ju vara om den som tankar ner musik på nätet själv gjorde vissa förbättringar på musiken, eller klippte om vissa scener i en film.

Så jag hävdar att Piratpartiet inte bara står för integritet och frihet utan också står för jordbrukarens rätt till sin egen skörd.

Piratpartiet är ett jordbruksparti!

Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet, Jordbruk, EU, Jordbrukspolitik, Upphovsrätt

Oengagerade politiker inför EU-valet

2009-05-27T21:42:00.003+02:00

Var på partimöte igen, nu i början på veckan. Det har blivit en återkommande kvällsaktivitet att en gång varannan, var tredje vecka få möjlighet att delta i dessa möten tillsammans med ”partiets” kommunala politiker. Det är väl inte alltid så där jättespännande måste man väl medge men det är ändå en hel del man får lära sig.

Denna vecka diskuterades till exempel, frånsett de ”vanliga” kommunala ämnena som bygglov, parkanläggningar, medborgarförslag och ekonomirapporter, även kommunens kommande planer för att bekämpa brottsligheten tillsammans med polisen, de framtida budgetnedskärningarna och framtiden för de kommunala bolagen.

Lite fascinerande är, att det är ungefär samma personer som kommer på dessa möten. Eftersom mötena ändå är öppna för alla medlemmar så borde det ju dyka upp lite fler människor än bara just de som sitter i kommunfullmäktige, och/eller nämnderna men så är det inte. Är kommunpolitik egentligen bara en klubb för inbördes beundran?

Något som också är en smula förundrande är hur svårt vi har med att få folk att ställa upp som valarbetare inför EU-parlamentsvalet . Det handlar bara om en dryg vecka och totalt några timmar varje dag, från lunch till sen eftermiddag.
Speciellt svårt verkar det vara att få de förtroendevalda att engagera sig. För dem vore det ju ett ypperligt tillfälle att få träffa lite väljare och göra någon form av ”träning” inför de ”stora” valen som kommer nästa år.Kommer engagemanget att vara lika lågt då från partimedlemmarna i allmänhet och de förtroendevalda i synnerhet, ja då tror jag inte vi kommer att få så många röster förutom de som redan är kärnväljare.
Och hur ska då jag kunna knipa åt mig en plats? Tror minsann det är dags att redan nu börja nysta i planeringen av nästa års valkampanj. Det blir ju i och för sig lite jobbigt om jag ska behöva göra allt arbete själv.

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, EU-valet, Kommunpolitik, Valkampanj

Sveriges kommuner och landsting! - Sluta köpa danskt!

2009-05-27T18:56:00.003+02:00

Vill bara kommentera gårdagens inlägg om danskarnas djurplågeri av grisar. Jag är fortfarande upprörd över hur vårt sydliga broderfolk kan ha en så fruktansvärd hemsk attityd mot djur och djurrätt och det är självklart att vi bör visa vår avsky mot dessa missförhållanden.

Tyvärr har det visat sig att i dagsläget kommer ingen av de stora livsmedelskedjorna Axfood, ICA och Coop att göra någonting för att stoppa importen från Danmark. Där det största skälet ju naturligtvis handlar om pengar att tjäna.

Men om den privata sidan inte vill göra något, så för att visa att vi menar allvar, anser jag att ett alternativt sätt att göra det på är att se till att alla våra kommuner och landsting, som köper en ansenlig mängd livsmedel, ser till att sluta köpa danskt fläskkött. Det är något vi kan styra genom våra politiker. Men frågan är hur de ställer sig till detta när det väl kommer till kritan. Är det plånboken som får bestämma eller är de deras etiska värderingar? Jag kommer i alla fall att ställa mig bakom de politiker som vågar ta ett sånt beslut!

Något som också behöver aktualiseras igen är ursprungsmärkningen av kött. Idag är det bara nötkött som enligt EU får ursprungsmärkas. Nog vore det väl dags att göra det obligatoriskt på annat kött också. Detta kräver bland annat Miljöpartiet. Det är bara att hoppas att övriga partier gör samma sak!

Läs även andra bloggares åsikter om Danmark, Grisar, Djurmisshandel, Ursprungsmärkning, Axfood, ICA, Coop

Danskarnas djurplågeri & Svenskarnas snålhet

2009-05-26T21:29:00.005+02:00

Blev mäkta upprörd idag när jag på vägen till jobbet hörde på radions P1-redaktion om deras en granskning av Danmarks djurhållning av grisar.
Grisuppfödningen i Danmark är en av de stora jordbruks,näringarna, på en befolkning på 5 miljoner föder upp 25 miljoner grisar per år. Men hur de gör det är under all kritik. Man kan ju undra om Danmark över huvud taget har någon form av djurskyddslag? Och jag ger heller inte mycket för den danska jordbruksministern Eva Kjaer Hansen, hur mycket hon än försöker basunera ut att "djuromsorgen i Danmark blir allt bättre".

När man på Aftonbladet och Svenska Dagbladet läser om hur de arma djuren misshandlas kan man inte annat än börja misströsta. När djuren inte ses som något annat än produktionsenheter har det verkligen gått för långt. Att spärra in djur på det sättet borde absolut inte vara lagligt. Här skulle svenska regeringen sätta hårt mot hårt och kräva att ingen köttimport får förekomma från länder som inte har samma stänga djurskyddslag som vi i Sverige. Innan det är uppfyllt bör vi bara köpa svenskt kött!

Det är också beklämmande att varken importörer eller konsumenter bryr sig om detta. Utom förstås en och annan, som till exempel jag själv, som sen länge enbart köper svenskproducerat kött.

Varför har inte importörerna och livsmedelskedjorna sagt något förrän nu? Självklart av ren girighet. För dem är det ju så att ju billigare de kan köpa köttet desto mer pengar tjänar de, och kan också hålla lägre priser jämfört med konkurrenterna. Här är samvete och moral inget man tar hänsyn till.
Det är först nu är media lyft upp detta problem som de, för att inte förlora anseende och få dålig reklam som det börjar reagera. Likheten med köttfärsskandalen är slående.

Varför har inte svensken sagt något förrän nu? Också den glade svensken värderar priset högre än moralen. Snålhet före vishet, återigen.
Det verkar som att de flesta resonerar som så att "Visst vore det bra om grisarna mådde bra men för att få billigt fläskkött så må det vara hänt att de far lite illa.!"

Jag anser att så länge inte utländska köttproducenter kan producera på ett djurskyddsmässigt bra sätt så ska vi inte köpa det. Håll er till närproducerat svenskt kött istället. Kanske lite dyrare men du vet vad du får och du vet också att de sköts på ett humant sätt. Och absolut bör alla kommuner och landsting enbart köpa svenskt. Det gynnar inte bara djurskyddet utan också miljön med kortare transporter och en levande landsbygd.

Jag vill så bara avsluta med följande:

Fy skäms Danmark!!!

Och fy skäms snåla svensk!!

Läs även andra bloggares åsikter om Danmark, Djurhållning, Danskt fläskkött, Grisuppfödning, Djurplågeri

Vackra politiker lyckas bättre II

2009-05-23T13:00:00.001+02:00

Okej, att mycket av skönheten är kopplat till kroppen är ställt bortom allt tvivel, men för de som inte har det lika väl förspänt, som för till exempel mig, så finns det lyckligtvis vissa saker man kan göra för att förbättra den saken. Och då handlar det om att klä sig snygg. (eller "rätt", om man föredrar att benämna det på det viset).

Att skönhet, mode, trender och kläddesign också kan smyga sig in i politiken är lite spännande, om än till viss del tråkigt om det mer handlar om att välja på utseende än ideologi och värderingar. Men det finns ändå mer subtila signaler som kommer från den klädstil man har och vilka kläder man har.
De visar t.ex. upp vilken status (dyrast kläder vinner...) du har eller vill utge dig för att ha. Ser man att du köpt kläder på Dressman istället för till exempel Gant eller Armani så sjunker du garanterat till botten av statusskalan.
Sen finns det även ett inbyggt maktspråk i kläderna. Att rött visar på makt känner nog de flesta till, och det är bara att se på vilken debatt som helst för att upptäcka att den vanligast förekommande färgen på slipsen är, ja just det, rött, till och med för en riktig högerpolitiker.

Utan att ha någon större inblick i vad som händer bakom kulisserna så har jag ändå förstått att det handlar om en hel del stajling av, åtminstone våra toppolitiker. Allt viktigare verkar det också bli i de personvalskampanjer som blir alltmer vanliga.

Har i alla fall identifierat några olika klädstilar som verkar vara rätt vanliga bland dagens politiker. Frågan är vilken politikertyp som är snyggast och drar mest väljare?

Look nummer 1: Ministertypen

Den kostymprydde personen som kör sin strikta stil, inger ett stramt och bestämt uttryck. Skiljer sig dock inte ifrån mängden i många fall.

Look nummer 2: Miljöpartisttypen

Kör med Fjällräven, naturfärger och en ledig stil. Kan dock uppfattas som något flummig och naiv.

Look nummer 3: Lars Ohlytypen

En kombination av strikthet och lediget. Beroende på vilket politiskt läger man befinner sig så kan man variera valet av jeans. Ju dyrare jeansmärke man har desto längre åt höger kommer man.

Look nummer 4: Liberala typen

Försöker sig på en ungdomlig stil för att attrahera den väljargruppen. Är lite egen men kan uppfattas som oseriös.

Look nummer 5: Kristdemokrat-typen

En strikt stil med ett familjärt inslag (frikyrkligt) i form av tröja istället för kavaj. Inger förtroende men kan dölja många mer eller mindre radikala idéer.

Och frågan är om inte Socialdemokraterna klär sig bättre än Moderaterna nu när Sossarna går framåt i väljarundersökningarna.
-Kanske dags att köpa lite nya kläder till partiet Fredrik?

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Kläder, Mode, Miljöpartiet, Lars Ohly, Liberaler, Kristdemokrater, Dressman, Gant

Vackra politiker lyckas bättre I - Är Reinfeldt snyggare än Sahlin?

2009-05-22T21:32:00.004+02:00

Jag nämnde tidigare att jag eventuellt skulle ställa upp som valarbetare för "mitt" parti och dess kandidater till Europaparlamentet. Inte för att jag då kommer att ha någon framträdande roll mer än att dela ut informationsblad, försöka svara på en eller annan fråga och sedan själv höra med folk om de tänker rösta i det kommande valet.

Det slår mig då hur viktigt det måste vara hur man själv uppträder, men också ser ut. Det handlar ju om att skapa förtroende och kontakt. Jag vet till exempel själv hur jag beter mig om jag är ute på stan och det står någon som försöker dela ut flygblad, håller på med nån undersökning eller av andra anledningar försöker få kontakt med förbipasserande. Jag tittar oftast åt ett annat håll och försöker se än mer stressad ut än tidigare och hoppas på så sätt att de inte ska försöka ge sig på mig.
Men vid vissa tillfällen lyckas de, (och jag misslyckas...). Frågan är varför. Det kan ju i och för sig vara så att de helt enkelt lyckats tränga in mig i ett hörn någonstans och jag då inte haft något annat val än att ta deras eländiga folder. Men ibland är det faktiskt så att jag vill ha kontakt, jag vill prata med dem och jag vill lyssna på vad de har att säga, och det av följande skäl:

De informerar om något som intresserar mig
Det är någon jag känner igen/till som står där
De utstrålar någon form av förtroende.

Och var sitter då det där förtroendet? Ja, dels bör det vara en del av dennes personlighet, men dels sitter det nog också i personens utseende och, hur ytligt det än kan låta, även i kläderna.
Jag skulle själv, fördomsfullt nog, knappast vilja ha att göra med någon med punkstil, nitar, kedjor, färgat hår o.s.v. Inte heller skulle jag vara så intresserad av någon i munkjacka med uppfälld huva och palestinaskal, lika lite som någon som stod i brunskjorta med koppel. Fast de två sista har nog mer att göra med att de representerar urtypen av extremistiska rörelser som jag inte har något gemensamt med.

För ett par år sen hörde jag talas om en undersökning gjord i Finland av bland annat docent Niclas Berggren som visade att vackra politiker får fler röster än de med et mer alldagligt utseende. Så det här fenomenet är också numera vetenskapligt bevisat.

Ett tydligt exempel är den så kallade Westerberg-effekten som gjorde att Folkpartiets sympatisörer ökade markant sedan Bengt Westerberg blivit vald till partiledare. Och varför? Inte var det väl för att han hade nya tunga politiska idéer, nej, han såg helt enkelt bra ut!
Med det här resonemanget är det heller inte så konstigt att varken Pär Nuder eller Thomas Östros blev ny S-ledare istället för Mona. Den som kunde konkurrera där var väl endast Thomas Bodström.

Då är det ju inte heller så konstigt att kandidaterna till Europaparlament låter stajla sig och manipulera sina valkampanjsfotografier. Mycket snack har det ju varit om Marita Ulvskog men även Marit Paulsen . Sen verkar det i och för sig vara så att kvinnorna har "snyggats" upp mer än de manliga kandidaterna enligt vissa , men det låter jag själv vara osagt.

Sammanfattningsvis betyder det här, att för att kunna lyckas som politiker, får man se till att göra sig så vacker som möjligt, lägga lite extra tid på gymmet, se till att alltid ha struken skjorta och snygga kläder och gå till frisören lite oftare än förut.

PS. Och om Fredrik Reinfeldt vann valet på grund av att han var snyggare än Göran Persson det vet'e katten. Det är väl, utseendemässigt som att välja mellan pest eller kolera. Får se vem svenska folket tycker är snyggast 2010? DS.

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Skönhet, Niclas Berggren, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt, Marit Paulsen, Marita Ulvskog

Vad har Carl Bildt, Hillevi Larsson & Veronica Svärd gemensamt?

2009-05-21T16:11:00.005+02:00

Idag är det helg vilket betyder ledigt och eftersom solen lyser emellanåt så borde man också passa på att ge sig ut och njuta lite av försommarvädret.

Men när man nu ändå är ledig och har lite tid över kan man ju också passa på att ge sig ut på webben och se vad som står där.
Jag hade tidigare hittat några, som jag tyckte, intressanta bloggar som jag lagt upp här på min blogg, men som jag ännu inte hunnit med att titta närmare på, fast det tänkte jag göra nu. Kanske jag också hittar några fler läsvärda bloggar, det viktiga för mig är att hitta de bloggar som har något nytt att lära mig.

Men sen ska man ju ha klart för sig att det finns MÄNGDER med politiska bloggar, både de som verkligen är det, och de som av någon anledning inte är det, men som ändå valt att kategorisera sig som sådan.

I vilket fall, nu kör vi igång...

Blev faktiskt en smula besviken på Carl Bildt och hans blogg Alla dessa dagar , där han mest skriver om vad han gjort och snart kommer att göra. Lite som att läsa någons kalender. Visst det är kanske det som är urtypen av en blogg, men jag var faktiskt mest intresserad av hans tankar. Sen kan jag förstå att det är mycket som ska göras när man är utrikesminister och att de stora tankarna kanske inte hinns med, varken att tänkas eller skrivas ner.
Men ibland, som tur är, verkar han ändå ha tid för lite reflektioner. Däremot är det ju en blogg som får många kommentarer, mer eller mindre intressanta. Så den här bloggen blir kvar ett tag till i min blogglista.

Nästa blogg jag har på listan är Politikerbloggen, som enligt namnet är en blogg men närmast kan liknas vid en nättidning. Här finns både "vanliga" inlägg och inlägg/debattartiklar från olika politiker. Så det i alla fall en hel del matnyttigt, och vill man veta det senaste inom den politiska sfären är detta en naturlig källa till vishet. Och just nu verkar de stora debattämnena vara Piratpartiet och ja, Piratpartiet . Politikerbloggen blir också den kvar i listan.

Sen hade vi det här syndikatet bakom Makthavare.se (som väl egentligen inte är en blogg??) Focus, Almedalsbloggen, Jonas Morian | PromeMorian med flera.
Jonas Morians blogg verkar intressant men just nu inte så uppdaterad eftersom han är djupt involverad i Makthavare.se . Fortsätter han skriva här så får han vara kvar på min lista, annars åker han ut.
Innan jag lämnar Makthavere.se, som för övrigt också behåller sin plats på listan så hittade jag en artikel där, om hur få det var som känner till det stundande EU-valet. Fyra av tio svenskar
känner inte till det, beklämmande.

Tyckte också det kunde vara kul att följa några personer med olika politiska hemvister. Jag ju redan en moderat i Carl Bildt, så nu återstår de övriga. Vill också gärna hitta några som inte är så hajpade i bloggvärlden utan håller sig en bit ifrån topp-tiolistan men som ändå har något att säga.

Först ut väljer jag en socialdemokrat, Hillevi Larsson . Varför? Jo, förutom att hon sitter i riksdagen är hon ordförande i Republikanska föreningen, därav mitt val. Inte för att jag stödjer dem (Samtidigt kan jag ju ibland fundera på varför vi ska ha kvar monarkin), men det är ju kul att följa någon som har tid att engagera sig i en sådan "bisak".
Tyvärr skriver hon inte så ofta på sin blogg så hon ligger onekligen lite risigt till för att få vara kvar på min lista.
Däremot skrev hon ett inlägg om hur viktigt EU är för Sverige, på tal om hur få svenskar det var som kände till EU-valet.

Nu tänkte jag hoppa vidare till en som representerar ett parti som inte är med i varken riksdag eller Europaparlament men som det ändå skrivs en del om, och det är inte Piratpartiet utan Feministisk Initiativ. Bloggen heter Veronica Svärd – Intersektionen och bloggaren är, förutom kvinna, även styrelsemedlem i partiet. Hon skriver bra och intressant och just nu är det tydligen mycket fokus på att skicka Gudrun Schyman till Bryssel.

Faktum är att jag inte tänkte skriva mer utan återkommer med ytterligare intressanta bloggar vad det lider. För de som gärna vill ha fler lästips finns följande bloggsamlingar från de olika partierna att botanisera i.

Centerpartiet
Moderaterna
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Miljöpartiet

Läs även andra bloggares åsikter om Kommunikation, Inrikespolitik, Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Feministiskt Initiati

Marita Ulvskog är en ond människa...lite

2009-05-20T19:10:00.002+02:00

Till att börja med är det viktigt att komma ihåg att hålla isär person och sak, och i det här fallet person och den politik som personen står för. Allt jag skriver handlar om kritik av den politiska delen av en person aldrig personen i sig. Att kunna kritisera någon annans idéer och tankar är väl också något av politikens essens och demokratins fundament.

Eftersom jag aldrig varit politiskt aktiv har jag inte tagit för vana att rent formellt kritisera någon utifrån dennes ideologi och värderingar eller försökt övertyga om att andra synsätt på något sätt skulle vara bättre. Ska man lyckas inom politiken bör man ju också kunna övertyga någon om att denne har fel och jag rätt. Eller till slut inse att vi inte tycker samma sak och vara överrens om det i alla fall.
Det handlar helt enkelt om respekt för andras åsikter och en insikt om att man själv inte är fullkomlig. Även detta tycker jag för egen del, tillhör demokratins fundament. Men sen. på tal om fundament, så finns det det en del människor som aldrig kan eller kommer att kunna acceptera att någon annan skulle ha rätt, de så kallade fundamentalisterna, med sina fanatiska och extremistiska synsätt.
Man må tycka illa om meningsmotståndare men så länge de accepterar att jag är av en annan åsikt så respekterar jag dem, men de som aldrig kan göra detta eller det minsta kan ifrågasätta sin tro, det är bland de farligaste människor som finns.

Det finns många exempel på detta, och de främsta är troligen de religiösa fundamentalisterna, vare sig de är kristna, muslimer, judar, hinduer eller buddister så hotar de vårt samhälle lika mycket.
Sen finns de mer politiskt inriktade fundamentalisterna, vänster- och högerextremister, veganrörelsen och andra militanta organisationer. Inte heller de kan acceptera andras värderingar eller levnadssätt, vare sig det handlar om pengar, invandring, köttätande eller vägbyggen. Det är dessa, jag väljer att kalla onda.

Jag anser att en framgångsrik och förtroendeingivande politiker aldrig kan ha några fundamentalistiska drag i sig. Ska jag ha tilltro till någon måste jag känna att denne, om denne kan bli överbevisad (och också gärna försöker bli överbevisad) ändrar sin åsikt om det skulle gagna det långsiktiga målet.

Att säga:

"Jag hade fel, men med det jag visste då kunde jag inte tro något annat"

är mycket bättre än att säga:

"Jag hör vad du säger, det är sannolikt att du har rätt men tänker ändå inte ändra mig, för egentligen har jag rätt"

Lite som att om inte kartan stämmer överens med verkligheten så är det kartan som stämmer.

Och en person i svensk rikspolitik jag inte kan låta låta bli att anse vara någon form av fundamentalist är socialdemokraternas Marita Ulvskog. Varje gång jag hör eller läser hennes uttalanden sänder hon ut intrycket av att alltid ha rätt och alla andra har fel.
Att hennes väg är den riktiga och att det är ofattbart att något går henne emot. Som t.ex ett uttalande jag hittade på Wikipedia.
Efter valförlusten 1976 sa hon att "det kändes som en statskupp." Hur kan man överhuvud taget säga något sånt när en majoritet av folket vill ha en annan regering? Snacka om dålig förlorare! Och så här fortsätter det, alla som inte tycker som henne har fel och blir i princip idiotförklarade.

I ett artikel i Svenska Dagbladet från 2007 ansåg hon att religiösa friskolor kunde liknas vid ”barnfängelser” och att vinstdrivande friskolor "medvetet slår sönder den kommunala skolan". Men om nu dessa skolor har bättre kvalitet än de kommunala och att människor vill sätta sina bar i dem, har de fel då? Dessutom gav hon Reinfeld en känga och indirekt en respektlös kritik om att du kan minsann inte nånting "–Han är ett blåbär. Han har aldrig suttit i en regering tidigare, och har varit partiledare under kort tid."

Hon krävde för inte så länge sen att EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso skulle avsättas, i princip av det enkla skälet att han inte hade samma åsikter som henne, (Han är ju högerpolitiker) men han är vald av EU-länderna och eftersom det det också finns en högermajoritet i parlamentet så finns det ju inga demokratiska skäl att peta honom. Mer än att han inte är med i Maritas lag. ( Och vem ville hon ersätta honom med, en vänsterkandidat så klart)

Det är också intressant att läsa Jan Björklunds kommentar om att Ulvskog, trots att hon är emot hela idén med EU ändå väljer att kandidera till EU-parlamentet . Kommer hon nu att tycka att alla Europavänner nere i Bryssel är idioter?

Om hon bestämt sig för att jorden är platt skulle hon inte bli övertygad ens om hon flög rakt fram, dvs runt jorden och till slut nådde fram till startplatsen skulle hon fortfarande anse att jorden var platt...

Nej, jag är helt säker på att Marita Ulvskog inte är en ond människa. Men som politiker har hon en, för mig, mycket arrogant syn på sina meningsmotståndare och verkar vara en synnerligen dålig förlorare. Med en mer sympatisk framtoning så kommer man mycket längre än att försöka skrämma folk till lydnad eller svartmåla sina motståndare. Kanske är det för att få bort den här stämpeln som hon gått med på att stalja om sig.

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, EU-valet, Marita Ulvskog,

Vad är minst sämst, socialism eller konservatism?

2009-05-19T18:47:00.004+02:00

Jag har hittat den! Den låg undanskuffad bakom raden av böcker i min bokhylla. Vad jag pratar om? Jo, jag vet att jag haft en bok om ideologier i min ägo men när jag för ett tag sen tänkte läsa den var den spårlöst försvunnen. Boken heter Ideologier och är skriven av Stig-björn Ljunggren men jag har ingen aning om den är bra eller inte. Köpte den för ett antal år sedan när jag tänkte försöka lära mig lite mer om ämnet men den föll sedan i glömska och inte förrän mitt nyväckta politiska intresse började spira kom jag ihåg att jag hade boken. Och då var den plötsligt som bortblåst. Men som sagt nu är den återbördad till sin ägare igen och det är bara att börja läsa. Kanske skulle kunna vara en bra sysselsättning nu över kristi flygare-helgen?

Nåväl, boken behandlar enligt innehållsförteckningen främst liberalism, konservatism och socialism, dvs de gamla klassiska ismerna, men berör också ekologism (vad nu det är), feminism (som troligen utvecklats en del sen boken skrevs) och populism (som jag bara kan tolka som missnöjes-, eller enfråge/fåfrågepartier).

Det är egentligen pinsamt lite man kan om dessa ideologier, det mesta kanske till och med mest är byggt på fördomar?

Till exempel att:

Kommunism innebär att staten äger allting, tar alla pengarna och du som individ egentligen inte bestämmer någonting. Ingen har mycket men alla har lika lite.

Socialism innebär att staten har alla pengarna men i motsats till kommunismen ger dig några kronor emellanåt för husbehov. Några har lite mer än andra men ingen har ingenting.

Liberalism innebär att staten håller sig på sin kant, du gör som du vill och var och en får ta hand om sig själva. Ett flertal har mycket men några har ingenting alls.

Konservatism innebär att staten bara ansvarar för ordningen medan alla pengarna ligger hos privatpersoner och de som har de har och andra inte. Några har jättemycket och många har jättelite.

Anarkism innebär att staten inte finns, pengar är avskaffade och man jobbar endast för mat och husrum. Ingen har egentligen någonting eftersom ingenting finns.

Fascism innebär att staten styr allting men vissa har ändå pengar bara man håller tyst och inte opponerar sig. Staten och ett flertal delar på allting.

Feminism innebär att alla problem i samhället är männens fel vare sig det förhåller sig på det viset eller inte. Allting ska fördelas lika mellan könen, fast egentligen ska kvinnorna ha mer för dom är bättre.

Hur fel ute är jag nu då på en skala? Jag blev till sist helt enkelt tvungen att ta reda på mer om allt detta så jag gick helt enkelt in på på Wikipedia för att få lite snabbinformation om Ideologier . Där finns det material så det räcker ett tag.

Lite intressant är det också att titta närmare på hur man klassar in ideologierna sinsemellan. Dels den traditionella höger-vänsterskalan och dels den tvådimensionella politiska kompassen (Som jag känner visar betydligt mer) där den vågräta axeln anger graden av ekonomisk styrning från, central- (socialistisk) till individuell (kapitalistisk) styrning och den lodräta axeln anger graden av personlig styrning från central- (auktoritär) till individuell (liberal) styrning.

Tanken är i alla fall att nu gå igenom detta och få lite mer kött på benen för att sen försöka värdera de olika ideologierna och se om jag verkligen sympatiserar med rätt ideologi och parti.

Fast det lär nog visa sig att alla är mer eller mindre kassa. Eller som en riksdagsman sa till mig en gång, "Man tar det parti som är minst sämst och hoppas att man kan förändra det till det bättre".

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Socialism, Konservatism, Liberalism, Feminism, Fascism, Kommunism, Anarkism

Valdebatt & Oppositionens magiska sedelpress

2009-05-18T22:20:00.004+02:00

Satt och slötittade på gårdagens valdebatt inför EU-valet, trodde jag, liksom många andra. Men som de flesta tidningar, t.ex. Aftonbladet och Svenska Dagbladet påpekade blev det mer inrikespolitik och det vanliga gnabbet mellan blocken.
Som den novis till politisk analytiker jag är tänkte jag bara kommentera två saker som figurerade i mitt huvud under den här debatten.

Det första var att jag hela tiden satt och funderade på vilket av blocken som är mest splittrade eller håller minst sams. På ytan ser man inga sprickor och båda lagen framhåller hela tiden att eventuella meningsskiljaktigheter snarare är en tillgång än en nackdel för samarbetet.

Och visst bör det väl vara så, annars finns det ju ingen anledning till att ha olika partier, fram då för en tvåpartistat, eller kanske en trepartistat. Utveckling skapas ju av att vi alla tänker olika, har förmågan att ta det bästa från de olika alternativen och sätta samman till någonting bättre, helt enkelt se till att 1 plus 1 blir 3.

Det farliga är när det inte går att kompromissa längre, när man inte kan förhandla om sina kärnfrågor eller att det helt plötsligt handlar om prestige och inte längre om sakliga argument. Men då borde det väl ändå vara så att det största partiet har utslagsrösten med tanke på att folket de facto har givit dem störst bestämmanderätt med sina röstsedlar.

Jag får ändå en känsla av att Oppositionen kommer att ha svårast att hålla ihop även om man enligt Dagens Nyheter , försökte framställa sig som mycket enade. Dels har Alliansen tränat i ett antal år redan och dels har de rensat bort några stora käpphästar, som t.ex. Centerpartiets kärnkraftmotstånd.

Oppositionen har en mycket spretigare samsyn och i ett flertal viktiga frågor har de ännu inga svar, mer än att de kommer att vara överrens när det är dags för riksdagsval.

Och som Lotta Gröning kommenterade på Aftonbladet så verkar Miljöpartiet vara det parti av de tre som kan orsaka de största slitningarna. De borgliga dragen i deras politik blinkar till här och där, något oftare än Lars Ohlys kommunistiska tankar. Ibland känns det faktiskt som om Miljöpartiet lika gärna skulle kunna sitta med i en Alliansregering som i en socialistisk regering, om man verkligen lyssnar mellan raderna.

Och så till punkt nummer två. Det verkar som att, oberoende på vem som sitter vid makten, oppositionen alltid har så mycket mer pengar än den sittande regeringen. På något lustigt sätt lyckas de visst skaka fram pengar som om de vore självaste pojken med guldbyxorna.
Det här fenomenet är nog dock oftast mest tydligt när vi har en vänsteropposition jämfört med en högeropposition.

Läget är illa, finanserna tryter och inkomsterna sjunker, men ändå vill de röd-gröna satsa mer medel på diverse saker. (Jag vet inte hur Ohly, Sahlin eller Wetterstrand gör när deras egen lön är slut, om de bara fortsätter handla på krita? Jag skulle dock sluta handla).

Men här kommer då oppositionens magiska sedelpress fram. För det är väl så man måste lösa det? Eller vill man istället låna upp sig och skapa ett gigantiskt underskott som tar år att rätta till? Nej, det finns något än nu bättre sätt att fixa fram pengar på.
Självklart tar man dem från de rika. Men vem är då dessa? På det får man nästan aldrig svar. Jag själv undrar var alla dessa stormrika krösusar bor någonstans. Skulle man ta 25 procent av alla de allra rikaste i Sverige skulle man nog inte få så mycket som man tror.
Nä, istället handlar det om de allra flesta svenskar som åker dit på skattehöjningar. I gårdagens debatt dök det upp en gräns på 30 000 kronor i månaden för att klassas som höginkomsttagare. Det borde betyda att de flesta sopåkare, som enligt en undersökning tjänar uppåt 35000 är att klassas som "de rika" och riktiga råkapitalister.

Nej, tyvärr förstår jag inte riktigt skälet till att öka skatterna och tro att det skulle gynna tillväxten och ekonomin. Pengar är ju som energi, (ja nästan i alla fall), de kan aldrig förstöras, bara omvandlas till någonting annat.

Faktum är ju, att även om man sänker skatterna, så finns pengarna fortfarande kvar och cirkulerar i systemet, det är bara det att det inte är statsmakterna som får bestämma vart de skall gå utan istället individen. Fast å andra sidan är det väl det socialism handlar om, att någon annan (läs. staten) sköter medborgarens ekonomi, lite som att få veckpeng varje lördag.

Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen, Oppositionen, De röd-gröna, Politik, Partiledardebatt, Socialism

EU-valskampanjande i Obama-stil

2009-05-17T10:38:00.007+02:00

När jag bestämde mig för att göra ett försök att ta mig in i (den klassiska) politiken så antog jag att det skulle ta sin tid. För en person utan uppdrag skulle det kanske bli något möte här och där, en och annan diskussionskväll och så nåt medlems- eller årsmöte som dyker upp emellanåt.
Sammantaget någon aktivitet i månaden. Men så är nu inte fallet. Det går ju i och för sig att styra mycket själv, men just i det parti jag numera är medlem i är det ändå något man kan delta i minst en gång varannan vecka vilket passar mig prefekt (bra tajming med ett stundande EU-val!?).
Jag minst sagt hatar när saker och ting segar sig fram. Det är tempo jag vill ha i det jag gör. Så är det på jobbet och så är det på fritiden, då vill jag ha det även i politiken. (Och har därmed eventuellt diskvalificerat mig för ett politiskt uppdrag, med tanke på alla fördomar man har om partipolitik. Fast den saken går kanske att ändra på?)

I dagarna damp det nu också ner en förfrågan om att hjälpa till med partiets valkampanj inför det stundande EU-parlamentsvalet. Kul att nu få lämna möteslokalerna och ge sig ut i verkligen. Men wow, vilka aktiviteter man tänkt sig genomföra, bokbord, flygbladsutdelning, telefonväkteri och så kommer man förmodligen att tvingas bära en sån där oerhört ful jacka in nån skrikig färg med dålig passform (Varför är kampanjjackor aldrig snygga?).

Nä, skämt och sido, jag ser faktiskt fram emot att få förmånen att vara med och för första gången få stå öga mot öga med väljarna, försöka svara på alla möjliga och omöjliga frågor (jag inte har en aning om), försöka övertyga någon att just mitt partis kandidat är den bästa, och så vidare.

Men det låter ju så oerhört svenssonaktigt och torrt minst sagt. Efter att ha följt förra årets amerikanska presidentvalskampanj så vill man ju gärna ha lite mer flärd, passion, glöd, professionalism, ja nästan lite feststämning, med en minutiöst välregisserad reklamkampanj och välslipade tal med politisk retorik på högsta nivå.

Fast är det så att vi svenskar inte klarar av den lite mer exceptionella och bombastiska stilen, är det landet lagom, Jantelagen, och den nordiska blygheten som sätter käppar i hjulet? Ser man på detta års uppstickare Piratpartiet så har de enlig Svenska dagbladet hittat ett framgångsrecept när man nu ligger på dryga 5 procent. Fast att fiska röster med hjälp av ett brottsmål i tingsrätten kanske inte är att rekommendera för andra partier.

Nej, fram för lite mer Obama-stil i det stundande EU-valskampanjandet. Mera engagerade valarbetare, sena kvällar med strategiarbete, dörrknackningar, handskakningar, stora folkmassor som visar sitt stöd för just sin kandidat... okej jag inser att jag drömmer nu, det är inte ett presidentval det handlar om, det är inte USA det handlar om, det är bara lilla Sverige och ett avlägset Bryssel som hägrar.

Ja,ja, vad är väl en bal på slottet? Jag ska istället jobba på att försöka få en plats vid bokbordet, se glad ut, svara på frågan om vi har några gratispennor att dela ut och ägna mig åt att försöka värva röster för glatta livet.

Läs även andra bloggares åsikter om Valkampanj, EU-val, EU-parlamentet, Politik, Partiarbete, Kommunpolitik

Borde bara akademiker få bli politiker då många tydligen inte verkar förstå statistik & prognoser?

2009-05-16T11:06:00.004+02:00

Tänkte fortsätta med mitt inlägg från i veckan om det gemensamma partimötet jag var på och nämna en sak i fråga om hur oansvarig man kan vara som gjorde mig minst sagt upprörd.

Syftet med mötet var att diskutera konsekvenserna för kommunen och dess ekonomi på grund av den finansiella krisen och lågkonjunkturen vi befinner oss i. Att läget är extraordinärt just nu var det väl ingen som ifrågasatte men däremot var man inte överens om hur illa det kommer att bli under de kommande åren.

Som underlag visades den senaste Ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting. Rapporten visar att läget för kommuner och landsting är bekymmersamt och kommer att ha fortsatta problem de närmaste åren. Enligt deras prognoser kommer alla kommuner och landsting att gå med 3 miljarder i underskott under 2009.
Problemet är dock, till skillnad från andra branscher, att efterfrågan i den offentliga sektorn inte sjunker när ekonomin går ner, utan snarare, visar det sig, så ökar efterfrågan på deras tjänster ständigt. Det gör det betydligt svårare att få ekonomin att gå ihop när inkomsterna minskar. I ett privat bolag sjunker ju också utgifterna till viss del i dåliga tider.
SKL räknar sedan med att fortsatta besparingar krävs under kommande år, 2010 med 5 miljarder och 2011, 8 miljarder. Högst sannolikt är att det under åren 2012-2013 krävs besparingar på grund av minskade skatteintäkter. Detta även om konjunkturen vänder under 2010/2011.
Problemet med den offentliga sektorn är ju att då de bekostas av skatter lider av en viss eftersläpning. Det blir alltså värre innan det blir bättre. Allt det här innebär att för att få en ekonomi i balans framöver krävs effektiviseringar, personalneddragningar eller kanske t.o.m. skattehöjningar. Frågan är nu hur mycket som krävs.

I det här skedet av mötet visade också vår egen kommuns prognos för åren 2009-2013 baserad på SKL:s underlag samt egna bedömningar från tjänstemannahåll.
Det var inget snack om att de dåliga siffrorna för 2009, med underskott på knappt 100 miljoner inte var någonting jämfört med åren efter, med kalkylerade underskott på 200-500 miljoner kronor, förutsatt att inga besparingsåtgärder har gjorts.
Vem som helst som är någorlunda insatt i skatters beteenden, ekonomiska grundkunskaper, matematik, och den finansiella världen ser inga som helst konstigheter i detta. Att sedan nivåernas absoluta värden inte är exakta är inget konstigt utan allt handlar om trenden, dvs, att först är det dåligt, sen blir det ännu värre, i storlektsordningen 4 till 5 gånger. Om dessa siffror är väl tilltagna så är det ändå tillräckligt illa om det "bara" blir 2-3 gånger.

Slutsatsen är att man inte ska stirra sig blind på att försöka komma tillrätta med underskottet för 2009, det stora problemet är att rädda sitt skinn under 2010-2013. Om man är smart så rättar man ju sin kostym så fort som möjligt, när man fortfarande har manöveruttrymme, dvs. nu!

Det här resonemanget var långt ifrån självklart för alla. Och det värsta av allt var att höra på personer som på fullt allvar ansåg att alla dessa prognoser inte var värt någonting utan enbart vilda gissningar och spekulationer.
Det gjorde mig förbannad! Här står de med ansvar för en miljardbudget och fullständigt sågar kvalifierade analyser och prognoser. Som om de kunde göra det bättre. Och visst är inte nivåerna exakta men kurvan pekar likväl nedåt! Inte bara under ett år, utan flera! Vilka förbannat nonchalanta opportunister.

"Nä då, vi ser inga orosmolm på himlen"
"Det bara kan inte vara SÅ DÄR dåligt!"
"Vi bör gasa istället för att bromsa!"
"Det löser sig alltid! Det brukar det göra!"
"Om man inte ser så långt slipper man se allt det obehagliga!"
"Det löser sig nog, och gör det inte det så drabbar det i alla fall inte mig personligen!"

Varför är inte en av de sju dödssynderna:
"Avsaknad av långsiktighet"?

Man kan ju fråga sig vad man borde kräva i form av intellekt på våra förtroendevalda, i alla fall när det kommer till det ekonomiska ansvaret. Jag är ibland rätt tveksam till vilka kunskaper de faktiskt generellt har.
En sådan fundamental sak som procent på procent till exempel tror jag långt ifrån alla har koll på. Till exempel att det efter en nedgång på 15% så är man inte tillbaka till ursprungsnivån efter en efterföljande uppgång på 15%. Du hamnar på en lägre nivå, det krävs istället 15,65%.
Hade du koll på det?

Ska en busschaffis eller vårdbiträde som haft underkänt i matematik få fatta beslut i ekonomiska frågor?
Ska en sopåkare eller butiksbiträde med oavslutad grundskola få ta beslut om skolan?
Ska en kassörska eller städare som aldrig förstått teknik kunna ta beslut om stora investeringar i avancerad medicinsk utrustning?

Å sidan är det ju lika "fel" att låta en förkolelärare ta beslut om vägomläggningar, en läkare ta beslut om nya kultursatningar, en ingenjör ta beslut om äldrevård, en jurist ta beslut om miljörförbättringar, och en ekonom borde aldrig få ta beslut om någonting.

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Akademiker, Kommunpolitik, Opportunister, Ekonomi

Sverigedemokraterna är egentligen ett vänsterparti

2009-05-15T21:50:00.002+02:00

Fick mitt röstkort till EU-valet i brevlådan idag. Undrade faktiskt när det skulle komma men det behöver jag inte göra längre. 7 juni är det dags ser jag på papperet, och jag måste villigt erkänna att det hade jag inte riktigt koll på. Att det var i juni det visste jag, men inte vilken dag. Där visar man sin okunnighet, eller är det en viss brist på engagemang. Visst, jag är för EU, de öppna gränserna och fri rörlighet, men ibland undrar jag vad de egentligen pysslar med nere i Bryssel (utöver att flytta till Strasbourg ibland).
Vad har parlamentet för makt egentligen jämfört men kommissionen, ministerråden och ordförandeländerna? Jag behöver defintivt grotta ner mig lite mer i ämnet. Får ägna helgen till att läsa på, bland annat på sajten Valet till Europaparlamentet i juni 2009

Sen är det ju frågan vilket parti man ska rösta på. Är det verkligen det parti man tror sig vilja rösta på som är det rätta? Är något skeptisk till olika personlighets- och åsiktstester men eftersom det ändå lät något så när vetenskapligt när jag läste om det på Aftonbladet så valde jag ändå att prova deras test, EU-profiler .

140 statsvetare runt om i Europa har under två år suttit och totat ihop det här testet och då vore det väl sjutton också om det inte skulle fungera. Sen finns det ju en och annan som verkar ha blivit förbannad på testet när de upptäckt att de egentligen borde rösta på ett annat parti
än det som de trodde (som t.ex. Blogge Bloggelito ). Dags att vakna upp med andra ord, alla piratpartister som har mer gemensamt med kristdemokraterna, alla moderater som egentligen borde rösta på centerpartiet, alla miljöpartister som egentligen är folkpartister, alla som röstat på Feministiskt initiativ men som har sitt riktiga hjärta i moderaterna och alla vänsterpatister som innerst inne håller på sverigedemokraterna.

Jag gjorde testet och resultatet var lite överraskande på så sätt att det visade hur rätt jag hade om min politiska tillhörighet, som jag dock inte kommer att avslöja här. Men jag kan gå i god för att testet funkar.

Mycket intressant var också den tvådimensionella skalan man använt för att att placera ut resultatet. Inte bara den klassiska höger-vänsteraxeln utan också en EU-positiv/EU-negativ vertikal axel fanns representerad för att skilja partierna ytterligare.

Några enligt mitt tycke uppseendeväckande saker från testet:
-Att Centern och Folkpartiet ligger så nära varandra. Kanske dags att gå samman?
-Att Sossarna inte ligger längre ifrån Moderaterna och KD än så. Hur kul kommer riksdagsvalet att bli med så lika huvudkandidater?
-Att Piratpartiet som kommit så i ropet och hyllas av så många är helt neutrala i EU-frågor. Kanske dags att ta ställning?
-Att Sverigedemokraterna håller till i botten av diagrammet med MP, FI och Vänsterpartiet. Kanske de egentligen är ett vänsterparti?

Läs även andra bloggares åsikter om EU-valet, Rösta, Politik, EU-profiler

Mona Sahlin och felaktiga dialekter

2009-05-14T20:07:00.003+02:00

Okej, jag har varit på ett gemensamt partimöte med den sittande koalitionen i kommunen där jag bor. Mycket intressant att inte bara få höra på skilda åsikter inom ett parti utan även skilda åsikter mellan partier som ska försöka regera tillsammans.

Även här var det högt och lågt i kvalitet på talarna. Det spelar med andra ord ingen roll vilket parti man skulle välja att gå med i. Konkurrensen är lika liten och chanserna att göra karriär lika stora i alla partier.

Mest iögonenfallande var en snubbe som klev upp i talarstolen, redan då såg han inte riktigt nykter ut, och svamlade om något jag hade mycket svårt att kunna koppla till vad de tidigare talarna diskuterade. Men visst vaknar man till lite när någon går upp i talarstolen och det enda som hörs är, "bla,bla,bla" och "god dag yxskaft". Hur sjutton kan en sån få sitta kvar på sin post?

Tur att det fanns andra som var klart mer retoriskt imponerande som också gjorde sin röst hörd på mötet. Det finns ändå ett fåtal som är riktigt kul att lyssna på. Och som har något vettigt att säga.
Fast det känns som att de mest kompetenta är de som får utstå mest skit och kritik.

Sen upptäckte jag ett annat fenomen, att hur välformulerad man än är, så har man fel dialekt låter man inte alls lika övertygande och förtroendeingivande. Och åt andra hållet, med rätt dialekt kan man komma riktigt långt hur inkompetent man än är och vilka idiotiska idéer man än har.
Praktexemplet här måste ändå vara Mona Sahlin, som hur vettiga hennes ord ändå skulle kunna vara så kommer hon, i alla fall för mig, alltid att låta som en korkad stockholmsbrud med minimal koll...Så länge hon inte byter dialekt.

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Kommunikation, Makt, Inrikespolitik

Politikerbloggen fuskar och en svensk hjälpte Barack Obama

2009-05-13T22:15:00.002+02:00

Har suttit och kollat runt lite i bloggosfären för att se vad jag kunde hitta för íntressanta bloggar om politik, makthavare, ledarskap, ut- och inrikespolitik, partier etc. Har ännu inte hunnit dyka ner speciellt djupt i någon av dem utan egentligen bara registerat dem. De djupare anlayserna
kommer senare och några kanske kanske det visar sig är inte så mycket att hurra för.

Den största måste väl ändå vara Politikerbloggen.se som topprankades av Twingly, se vidare Politikerbloggen topprankad Lite som en dagstidning med enbart politiska nyheter. Dessutom är det ju en professionell blogg och det måste väl ändå vara lite fusk jämfört med oss andra stackars amatörer.

Hittade också en blogg/sajt angående hur Internet kan användas som ett demokratiskt verktyg, Det demokratiska verktyget . Låter onekligen intressant men jag har inte hunnit läsa vad som står där ännu. Nåt matnyttigt borde det i alla
fall stå där.
Kanske var det där Barack Obama fick alla de tips han behövde för sin framgångsrika nätbaserade valkampanj som ledde hela vägen till presidentposten.

Hittade också en gruppering innefattande Makthavare.se som verkar vara (eller tänkt att bli) någon form av politiskt uppslagsverk. Kan ju vara bra att ha för en novis som jag är.
Fokus, http://www.fokus.se är en politiskt oberoende tidskrift, utan kopplingar till något parti eller organisation som också har en egen sajt på nätet.
Ovanstående ligger visst också bakom något som kallas Almedalsbloggen, som ska vara rätt uppskattad när den tiden kommer.
En av de ledande gestalterna bakom dessa är
Jonas Morian som också har en egen blogg, PromeMorian . Han är en uttalad socialdemokrat men påstår sig vara politiskt oberoende. Undrar hur bra det går ihop.

En annan rolig typ är ju allas våra Calle Bildt och hans blogg, Alla Dessa Dagar . Den kan man ju skanna av lite emellanåt. Han brukar ju
kunna släppa ut en och annan intressant nyhet med jämna mellanrum.

Det finns många fler så det återstår för mig att forstätta botanisera bland bloggarna. Det viktiga är ju att dra lärdom av andras erfarenhteter och vad de har att säga. Sen modifierar jag och förbättrar allt detta och gör dem sedan till mina egna. Varför spilla en massa tid på att begå misstag när andra redan gjort dem?

Hade hoppats på att Göran Greider eller någon liknande person hade en blogg också. Han brukar ofta ha en hel del tänkvärda saker att berätta, fast minst lika ofta brukar hans idéer och tankar vara helt uppåt väggarna, men på samma gång otroligt roliga...

Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Poltikerbloggen, Makthavare.se, Carl Bildt, Göran Greider

Manipulationsstekniker bland blivande politiker

2009-05-10T10:08:00.004+02:00

Var på partimöte för nya medlemmar i veckan och fick en genomgång av partiarbete och hur det går till här i stan när det kommer till kommunpolitik. Bara ordet kommunpolitik kommer säkert att avskräcka de flesta sansade människor...
Och visst kan det verka som fullständigt bortkastad tid att spendera sin fritid i kommunfullmäktiges möten och debatter (eller plenissalen i riksdagen) när man får reda på att alla beslut i princip redan är fattade innan mötena, i nämnder (utskott) eller i andra mer eller mindre hemliga möten och överläggningar. Varför ska man då lägga ner en massa engagemang och förberedelsetid för att försöka övertyga några som inte går att övertyga?
Men det kanske ändå är det så det måste gå till. Med andra ord så är detta det minst sämsta sättet att bedriva demokrati på...
Det man i alla fall lärt sig är att man inte enbart ska sitta i fullmäktige utan även sitta med i någon nämnd eller utskott. Fast det kanske följer per automatik.

Det var också intressant att se vilka de andra nya medlemmarna var och försöka lista ut vilka ambitioner de hade. Kan de måhända vara framtida rivaler till en eller annan intressant förtroendemannapost jag skulle vilja ha? Det kan ju, beroende på valresultatet bli konkurrens om platserna. Med andra ord har det politiska spelet börjat och det är dags att inta en bra position och liera sig med rätt personer.
Speciellt en av de nya verkade ha strategin klar för sig. Mot de redan engagerade var han inställsam som ett litet lamm, men när han pratade med oss andra nykomlingar var han arrogant och avvisande. Undrar hur en sådan kommer att klara sig. Är det rätt sätt för att komma någonstans inom politiken eller kommer hans attityd att slå tillbaka?
Sen fanns det ju andra, i mitt tycke, mycket mer sympatiska personer där, som kändes klart mer som genuina lagspelare. Men kanske det bara var en täckmantel för deras hemliga agenda.

Intressant var det i alla fall, och mest av allt, som jag nämnt tidigare, så förvånas jag fortfarande över hur i hela världen vissa personer valts till förtroendemän. Ordningsamhet, stuktur, adminstrationsförmåga, entusiasm inför uppgiften, driv och karisma verkar inte vara några baskrav för att bli nominerad.
Kanske det minst lika mycket handlar om vem ens föräldrar är eller vem man sover tillsammans med....

Svininfluensa och jobbiga tjeckiska presidenter

2009-05-09T16:56:00.007+02:00

Om någon inte märkt det så har jag varit tyst här på bloggen några dagar nu. Tiden har ju en förmåga att gå så fort ibland. Men nu är jag här igen för en uppdatering.

Det händer ju en hel del runt om i världen, svininfluensa, upplopp i Pakistan och krig i Sri Lanka till vilket land Carl Bildt blev portad, och så ett stundande men föga engagernade EU-parlamentsval.

Tjeckien har sagt ja till det kommande EU-fördraget trots en trilskande president. Måste väl vara ett av demokratins svagheter när en person, om än folkvald, kan stoppa, eller i alla fall försinka ett parlamentariskt beslut. Speciellt när det dessutom, har jag för mig om, var ett ganska klart ja.
Men det är å andra sidan kopplat till vilket stadsskick man har valt, om man har en stadschef med mycket, lite eller ingen makt alls, och i Tjeckiens fall så måste presidenten skriva under, om inte alla, så i alla fall detta beslut. Och även om han är EU-motståndare, nog kunde väl han ändå ha så mycket taktkänsla att inte hålla på och larva sig som han gör?
Hans handlande kan ju faktiskt få konsekvenser för hela Europa. Här kan man snacka om dålig förlorare, och hur konstruktivt är det att ha sådana inom politiken egentligen?
Det tragiska är ju dessutom att om hans agerande kommer att påverkar Irland så att irländarna säger nej ännu en gång, är det ett stort bakslag för EU.
(Att förresten irländarna som fått så mycket bidrag från EU kan säga nej till detta är för mig en gåta. Var tog deras tacksamhetskuld vägen?)

Och så vad det den där svininfluensan. Hur allvarlig var den egentligen om man jämför med andra sjukdomar? Följer man pressen har det ju nästan låtit som att om man väl blivit smittad är det i princip kört. Men den (enda?) svenskan som blivit smittad blev ju faktiskt frisk...
Att influensaepedimier brukar tar några liv varje gång är ingen nyhet, det som var nytt här är att det den här gången inte bara var de gamla och svaga som dog utan unga och till synes helt friska, vilket betyder att ingen, oberoende på fysik, går säker. I förlängningen, om ett sådant virus får fortsätta muteras till en verklig elaking så kommer ingen att gå säker.

Rent politiskt handlar det här mycket om vaccineringarna och om vilket ansvar staten har att tillhandahålla och kanske även tillverka influensavaccin.
Och vem ska betala för kalaset, ska den enskilde eller ska staten göra det?
Någon form av beredskap måste finnas men den ska å andra sidan inte vara större än nöden kräver. Samtidigt tycker jag inte att landets befolknings hälsa helt ska ligga i händerna på ett multinationellt medicinföretag.

Lundby-Wedin och Sahlin, vart tog de vägen?

2009-05-03T22:08:00.004+02:00

Missade helt och hållet första Maj ska jag ärligt erkänna. Ja, inte så att jag missade dagen första maj, utan fenomenet första maj. Som politiskt intresserad så bör man ju den här dagen vara lite mer uppmärksam än vanligt om vad som händer och vad som sägs. Och det oberoende av om man befinner sig i det vänstra eller högra lägret.
De till vänster ser det ju som ett gyllene tillfälle att spy galla över sina motståndare och just nu vår regering. Och de till höger ligger och lurpassar för att kunna kritisera förstamajtalarnas intetsägande tal där de istället för att komma med någonting eget satsar allt sitt krut på att kritisera den andra sidans handlingsförlamning. Rena rama pajkastningen med andra ord och ingenting annat, vilket är en smärre besvikelse, för om inte på första maj, när ska man då tala politiska visioner, värderingar och ideologier?

Men som jag nämnde tidigare så lyssnade jag inte på ett enda första majtal och såg inte ett enda första majtåg heller, fast de är väl så små nu så de knappt märks. Jag gjorde förmodligen som den överväldigande, och politiskt ointresserade majoriteten, var ute och njöt av den strålande vårsolen istället.
Det enda jag hörde var några brottstycken från Vanja Lundby-Wedins och Mona Sahlins tal där den ene försökte släta över sina misstag med AMF-bonusar och den andra försökte övertyga allmänheten om vilken oerhört bra statsministerkandidat hon är. Frågan är om nån lyckades så där riktigt bra med de som de föresatt sig. Om nu någon brydde sig om vad de sa, det var ju faktiskt inget som vi inte hört förut.

Så jag tycker att vi flyttar helgdagen på första maj till annandag pingst istället, det berör många fler med tanke på alla som brukar gifta sig då.

Mitt tal på första maj eller steg 1 i vägen mot makten

2009-05-01T08:29:00.003+02:00

Det här var ju tänkt att vara en sajt som handlar om min väg in i politiken. Ännu så länge har jag dock mest skrivit om olika politiska frågor.
Men jag kan rapportera om att jag bytt parti. Efter långa funderingar, inte helt lätta, har jag kommit fram till att jag nog inte riktigt passar in i mitt gamla parti. Däremot kommer jag att ha med mig en hel del av mina gamla värderingar in i det nya, blanda om lite, och så får vi se vad det blir.
Jag har också varit på mitt första partimöte (i mitt nya parti). Det var lite spännande till en början. Sen inser man att det är precis så vanliga människor som finns överallt annars som också håller på med politik. Det var inga övermänniskor där inte. Visst har de det gemensamt att alla tycker om att prata men, vissa kanske inte borde, andra borde tänka lite innan de börjar svamla och någon blev jag faktiskt smått imponerad av. Men jag känner ändå att jag inte på något sätt ligger i underläge där, vare sig vad gäller kompetens, potential, eller karisma. Däremot har jag ingen som helst koll på dagsaktuell kommunalpolitik. Men det kan man å andra sidan lära sig.
Nästa gång jag tänkt gå på partimöte blir nästa vecka. Då kanske jag skulle ta och blanda mig i debatten också. Sen gäller det att fortsätta skapa kontakter och bygga nätverk.

Sen retar jag mig på en sak. Jag har nämligen en bok som handlar om de olika politiska ideologierna som jag tänkte kunde var intressant att läsa. Men jag hittar den inte! Har nyligen flyttat och på nåt sätt har den försvunnit bland alla lådor.
Synd är det i alla fall, eftersom det hade varit väldigt bra att fördjupa sig lite mer i den. Men tids nog dyker den väl upp.

Ja, då får vi se vad som dyker upp på den politiska scenen härnäst. Hoppas ni hade en trevlig Valborg förresten.

Mode med Pirater

2009-04-29T21:50:00.007+02:00

Det har varit väldigt mycket snack om Pirater de senaste veckorna, om upphovsrätten ska skyddas, och i så fall hur mycket.

Här är det två saker jag inte riktigt förstår.
1. Hur kan Piratpartiet och deras sympatisörer anse att det någon annan gjort alltid ska vara allmän egendom?
2. Å andra sidan, hur man kan döma ett verktyg och inte en handling, vilket man gör när man sätter Pirate Bay-killarna bakom galler och inte nedladdarna?

Det finns så klart fler saker jag inte förstår med det här, men dessa exempel är två väldigt tydliga ideologiska frågor.

Om man tittar på den första. I vanliga fall så får man ju betalt för nåt man utför, en tjänst, eller något man tillverkar, en produkt, och det är det väl knappast nån som bråkar om. Men om jag skriver en bok, skapar musik, gör en film, eller så, så bara för att det ligger digitalt så ska man inte behöva betala för det. I så fall skulle jag ju kunna gå och plocka på mig en massa mat i en mataffär utan att betala för det…
Så att upphovsrätten ska skyddas är lika självklart som att nya produkter ska kunna patentskyddas. I annat fall kommer utvecklingen att stanna av både inom industrin och i kulturlivet. För den som tror att sk. "kall" och andra spirituella drivkrafter skulle vara tillräckliga drivkrafter är ju inte vid sinna sinnens fulla bruk.

Det man däremot kan ha åsikter om är varför upphovsrättsskyddet ska vara så mycket längre för kulturella alster jämfört med patent som är max 20 år?

En annan sak är den kommersiella aspekten. Det är inte bara författarna, kompositörerna, sångarna, regisörrerna som ska ha betalt. Det är även alla dessa mellanhänder, agenter, förlag, filmbolag, distributörer, leveratörer, försäljare som också ska ha sitt. Denna långa kedja gör att priserna blir så dyra att folk har en anledning att tanka hem gratis. Ta bort dem, vilket kan göras med billig internetförsäljning så ska ni se att gratistankningen minskar.
Fast då blir de icke värdeadderande mellanhänderna utan inkomst, och det är dessa som nu slåss med näbbar och klor för att sätta dit alla pirater. Snacka om reaktionärer (och girighet…)

Min andra punkt är mer en moralisk fundering. Ska den som tillhandahålla ett verktyg få sota för att andra använder det illegalt?
Men han som uppfann kopiatorn då, åkte han dit? Och alla bryggerier som säljer öl som i sin tur gör att folk blir fulla och begår brott, är inte de anstiftare till brott?
Fildelningstekniken kan användas för att dela helt lagligt material lika väl som för att missbrukas. Jag tycker det är fel att sätta dit Pirate Bay, Det är alla de som tankar ner materialet som är brottslingar.
Sen tycker jag att film-, musik- och bokbranschen får skylla sig själva en del. Istället för att hålla kvar vid ett gammalt tankesätt skulle man lagt krutet på att skapa användarvänliga och BILLIGA betaltjänster där folk kan ladda ner helt lagligt. Heja Spotify…

Söndagspolitik - Slit ut dina kläder!

2009-04-26T21:29:00.006+02:00

Söndag är ju av tradition en vilodag. Fast för egen del är det den dagen i veckan jag själv utför mest kroppsarbete (och idag blev det trädgårdsarbete). Självklart beror det ju på att jag har ett tjänstemannajobb och sitter inne i veckorna och enda gången jag har möjlighet att göra något annat är … på helgen. Då är man både utvilad och engagerad för att göra något mer än att bara lägga sig i soffan framför teven efter jobbet.

Kanske det inte vore så dumt med sex timmars arbetsdag i alla fall. Varför ska vi egentligen behöva ägna så mycket tid som vi gör på jobbet plus tiden vi behöver för att ta oss dit och tillbaka? Inklusive lunch blir det mellan 10-12 timmar per dag. Alltså nästan halva dygnet! Inte mycket tid kvar för fritid om man drar bort sömn, morgontoalett och övriga måsten.

Borde man inte jobba för att leva och inte leva för att jobba, som någon en gång sa? Räcker det inte med att jobba tillräckligt mycket och inte så mycket som möjligt. Vad vinner man på att slita ihjäl sig? Lagom är väl bäst?

Förr i världen jobbade man för att överleva, få tak över huvudet, kläder på kroppen och mat i magen. Nu sliter vi för att skaffa oss den där nya bilen, swimmingpoolen, nya svindyra köket, plattteven, internet, kabelteve, mobiltelefon, modekläder som inte går att använda året efter, inte för att de är utslitna utan för att de inte är trendiga längre. -Varför sliter ingen ut sina kläder längre!?

Jag håller med Marit Poulsen som (på ett ungefär) sa att klimathotet hejdar vi inte med att äta kravmärkt utan att äta upp all mat vi istället slänger bort.
Till det vill jag lägga att om vi använde våra kläder lite längre, helst tills de börjar bli utslitna skulle vi minska koldioxidutsläppen avsevärt. Så det så!

Bakgrunden till allt

2009-04-25T13:22:00.004+02:00

Nästa inlägg. Den andra i ordningen alltså.

Trodde nog inte att det skulle ta så mycket tid att sätta upp en blogg förresten. ”Hur svårt kan det vara”, tänkte jag en aning oförståndigt. Men nu är den färdig, i alla fall version I.

Så varför är jag här? Varför har jag skapat den här bloggen? Förmodligen för att jag tycker det här är något viktigt och att jag förhoppningsvis kommer att ha en intressant historia att berätta. Men det beror väl å andra sidan på hur framgångsrik jag kommer att bli.

I dagens spirande ointresse för politik kanske jag är ett undantag, undantaget som bekräftar regeln så att säga, när jag bestämt mig för att börja engagera mig politiskt. Med det menar jag i ett politiskt parti, jämfört med det modernare engfråge- eller fåfrågegrupperingarna som bara verkar bli fler och fler, Reclaim the Street, Attac (finns de kvar förresten), Militanta aktivistier hit och dit, Junilistan, Piratpartiet, osv, osv,... Såna som kan vara bra för att skapa opinion men som aldrig skulle kunna styra ett helt samhälle med dess mångfacetterade komplexitet.

Jag har i alla fall haft ett långvarigt allmänt politiskt intresse, är t.o.m. medlem i ett parti men aldrig jobbat aktivt inom, fast vilket tänker jag inte avslöja här, i alla fall inte ännu.

Hur gör då en vanlig svensson för att engagera sig politiskt, utan direkta kontakter, eller bakgrund i något ungdomsförbund och som aldrig haft någon politiskt intresserad vänkrets utöver det vanliga? Ja, det måste jag nog fundera en stund på...

Varför, varför, varför?!

2009-04-24T18:04:00.009+02:00

Tänk att det finns människor som frivilligt skulle vilja bli politiker...

...fast hur många är det inte som någon gång varit förbannad på ett politiskt beslut eller, kanske minst lika vanligt, förbannad på bristen av politiska beslut?
Och hur många av dessa försöker göra något åt det? Visst tusan är det mycket enklare, och roligare, att spy galla över dom än att själv lägga ner så mycket tid på nåt så fruktansvärt tråkigt.

Och vem är så dum att han/hon lägger ner stor del av sin fritid för att få skit både för det man gör och det man inte gör. Hur kul är det egentligen att jobba för något man tror på, komma fram till en lösning man känner är rätt, för att sen få en massa gnäll från nån som ville ha ännu mer? Eller någonting helt annat!

Jag är allt detta till trots, tillräckligt dum för att försöka, tillräckligt dum för att tro att det ska kunna gå att ändra på det som inte är bra och tillräckligt dum för att ha en ideologisk syn på tillvaron. Så varför inte försöka och se om man kan lyckas med att bli en politiker!